Ätran

Wikipedia

Denna artikel handlar om floden Ätran. För orten med samma namn, se Ätran (tätort).

Ätran sedd från Tullbron, Falkenberg

Ätran är en svensk å. Med sin längd av 243 kilometer är den näst längsta av de fyra hallandsåarna. Ätran rinner från en mosse i Gullered på 332 meters höjd över havet, genom sydöstra Västergötland och faller ut i Kattegatt vid Falkenberg i Halland. Floden har ett avrinningsområde på 3 343 km². Större delen är skogsbygd. I Ätran finns det möjlighet till förnämligt laxfiske, främst i Falkenberg.^[1]. Floden är relativt ren jämfört med omgivande floder.

En äldre beskrivning anger, att Ätran från sina källor i Gullereds och Hössna socknar öster om Ulricehamn "tar ett i allmänhet nordligt lopp" samt "kröker strax söder om Vartofta järnvägsstation i sydlig riktning och passerar Ulricehamn och Åsunden". Från utloppet i Åsunden till Falkenberg är avståndet fågelvägen cirka 80 km. ^{[källa behövs]}

Innehåll

1 Sträckning, biflöden och avrinningsområde
2 Historia
3 Miljö
4 Kraftutvinning och industri
5 Se även
6 Referenser
- 6.1 Källor
- 6.2 Fotnoter
7 Externa länkar

[redigera] Sträckning, biflöden och avrinningsområde

Område/biflod	Avrinnings- område (km²)	Medel- vattenföring (m³/s)
Ätran uppströms Åsundens utlopp	650
Ätran mellan Åsunden och Assman	379	8
Assman (Lillån)	652	9,5
Ätran mellan Assman och Kalvån	45	24,5
Kalvån (Lillån)	514	8,2
Ätran mellan Kalvån och Högvadsån	370	33,5
Högvadsån	476	8,5
Ätran mellan Högvadsån och havet	257	49
Totalt/slutgiltigt	3 343	52,5

I Västergötland passerar den de mindre sjöarna Sörsjö, Nolsjö, Vinsarpsjö och Lönnern. Fram till Åsunden är den 1-2 meter djup och 6-10 meter bred. Efter att de bägge biflödena med namnet Lillån tillslutet ökar dess storlek betydligt. Den har ett stridare lopp i Halland än i Västergötland. ^[2]

Den största bifloden är Högvadsån. Andra bifloder är Assman (Lillån) som rinner ut nära Örsås kyrka och Kalvån (Lillån) som rinner ut nära Östra Frölundas kyrka. Inom Avrinningsområdet omfattar större delarna av Falkenbergs, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommun, samt mindre delar i Falköpings, Borås, Gislaveds, Marks, Hylte och Varbergs kommun. Av området är 64 procent av marken skog, 6 procent sjö, 7 procent myr, 11 procent åker och 12 procent övrigt.

De största sjöarna i avrinningsområdet är Åsunden (33,9 km²), Fegen (24,2), Sämsjön (9,2), Lönern (7,7) och Kalven (6,6). Totalt finns det omkring 200 km² sjö inom avrinningsområdet. Vid Yngeredsfors kraftverk har vattenföringen journalförts. Under perioden 1909-1967 var den i snitt 37,2 m³/s. Det högsta den varit vid något tillfälle är 275 m³/s, medan den som lägst varit 5-7 m³/s. Avrinningen är 460 mm/år.

[redigera] Historia

Utmed Ätran gick den under tusentals år använda hålvägen Ätrastigen eller Redvägen, kring vilka många av medeltidens slag ofta stod mellan svenskar och danskar.

Under 1300-talet var Ätran vid flera tillfällen riksgräns.

[redigera] Miljö

Vid utloppet är den uppmätta kvävetransporten 1 943 ton/år och fosfortransporten 36 ton/år. Kväve- och fosfortillförseln är störst i de nedersta delarna, som domineras av jordbruksbygd. Vad det gäller fosfor är privata avlopp den nästa största mänskligt orsakade källan. För kvävet är reningsverk, nedfall på sjöar och läckage från skog andra källor där mänsklig påverkan medför ett betydande tillskott.

[redigera] Kraftutvinning och industri

Kraftverk	Fallhöjd (meter)
Ljungafors	5,3
Axelfors	11
Skåpanäs	18
Skogsforsen	14
Bällforsen	14,7
Yngeredsfors	28,3
Ätrafors	23,5
Herting	5,3

Längs Ätran finns åtta vattenkraftverk, längs dess biflöden ytterligare två.

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer.

[redigera] Se även

Ätrans läge

[redigera] Referenser

[redigera] Källor

Ätrans vattenvårdskommitté, Ätrans vattenvård
Peter Nolbant, Från källa till hav - källfördelning av näringstillförsel i Ätrans vattensystem [...] (1998)