Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Österns apostoliska och katolska assyriska kyrka - Wikipedia, den fria encyklopedin

Österns apostoliska och katolska assyriska kyrka

Wikipedia

Denna artikel behöver wikiformateras.
Hjälp gärna till med den här och andra artiklar som saknar wikiformatering.


Österns Apostoliska och Assyriska Kyrka brukar låta främmande i de flesta svenskars öron. Och inte blir det lättare av alla de olika benämningar som florerar kring denna urgamla kyrka: Österns kyrka, Österns assyriska kyrka, Österns apostoliska kyrka, Nestorianska kyrkan, och så vidare. För att få bättre grepp om denna kyrkans teologi och historia måste vi börja från början.

Innehåll

[redigera] Historia

I Mellanöstern etablerades de första kristna församlingarna och kyrkorna.

Mot slutet av det andra århundradet fanns en kristen kyrka i Edessa (våra dagars Urfa i sydöstra Turkiet). Härifrån spreds den nya läran österut in i det persiska riket. Den första säkra uppgiften om förekomsten av kristna där återfinns i en skrift skriven någon gång under åren 196-226 av en lärjunge till gnostikern Bardesanes.

I början av 300-talet hade en kyrka organiserats i Mesopotamien under ledning av en biskop i Seleukia. Dess kristologiska uppfattning kom att ligga nära Nestorious diofysitiska lära som fördömts av kyrkomötet i Efesos år 431. Det dröjde dock ett trettiotal år innan de mesopotamiska kristna fick kännedom om vad som avhandlats under detta kyrkomöte och först under en synod i Seleukia år 484 antog kyrkan - som kom att kalla sig "Österns kyrka" - den nestorianska läran.

[redigera] Teologi

Den Assyriska kyrkan skiljer sig från de flesta andra kristna kyrkor när det gäller kristologin och vilka bibelböcker den erkänner.

Kyrkan bejakar diofysitismen, eller tvånatursläran. Den menar att Jesus föddes som en människa men att han fick gudomlig kraft genom att den Helige ande var närvarande vid dopet. Maria ska kallas ”kristusföderskan” och inte ”gudsföderskan” för Maria kan inte födda Gud, för Gud är Gud och Jesus är Guds son. Därför har inte Maria lika stor status hos de assyriska kristna som hos katoliker.

1964 övergick den assyriska kyrkan från julianska kalendern till gregorianska kalendern och kallas sedan dess även katolsk.

Assyriska kyrkan har egen patriark och hans officiella titel är "The Reverend and Honoured Father of Fathers and Great Shepherd, the Catholikos and Patriarch of the East". Så Påven erkänns inte som en överhöghet som i katolska kyrkor. Det som är unikt med den Österns apostoliska assyriska kyrkan som tillsammans med de andra assyriska systerkyrkor så som Österns kaldeiska kyrkan av Babylon som är katolsk och syrisk ortodoxa kyrkan är att de alla är har orientaliska traditioner och kyrkornas böner och sätt att predika skiljer sig från västerlänningarnas kyrkor, de använder än idag det urgamla bibliska arameiska språket som Jesus talade både som bön och litteraturspråk. Där har vi skillnaden till exempel mot katolska som använder sig av latin eller lutheranska kyrkor som använder sig av språket det folket talar. I katolska kyrkor sitter man ner under gudstjänsten, i de ortodoxa kyrkorna står man upp under gudstjänsten, och i den assyriska kyrkan gör man både och. Prästen använder sig av en klocka, då han ringer i den så sätter alla sig ner sedan plingar han igen då ställer alla sig upp igen. Denna tradition sträcker sig långt innan Jesus föddes, då assyrier hade en hednisk tro, där de trodde på många Gudar, och man hade ett sånt system när man bad till den största guden Ashur, eller när man bad till kärleksguden Ishtar om ett välmående liv. Man både stod upp och satt ner och prästerna plingade. Den assyriska kyrkan har ett sakrament system som påminner grekiska och latiniska traditioner

De assyriska kyrkorna saknar helt utsmyckning. Oftast används även på altaret ett enkelt kors i stället för krucifix. Detta beror egentligen på de assyrier som levde i Mesopotamien var väldigt fattiga och därför kunde man inte i större utsträckning göra stora utsmyckade kyrkor utan fick nöja sig med en liten lada som man kanske gjorde om till kyrka och det har följt med tills våra dagar även om det inte handlar om det ekonomiska idag.

Den assyriska kyrkan har vidare sin egen nattvardssed. När brödet bakas för nattvarden syras det alltid med en bit deg från föregående nattvard. Detta sägs ha pågått kontinuerligt sedan den första nattvarden, då Johannes enligt legenden fick ett extra bröd av Jesus och sedan blandade detta med det blod och vatten som flöt ut ur dennes sida vid korsfästelsen. Den deg som då uppstod användes till nattvard och har sedan genom att en bit som kallas "malka" (konung) alltid sparats, förts vidare allt framgent.

Enligt en annan assyrisk legend blev Nestorius bannlyst därför att han vid sin flykt från Konstantinopel medförde vad som fanns av denna "malka" och på så sätt berövade resten av kristenheten möjligheterna till en riktig nattvard. Som kyrkospråk använder den assyriska kyrkan klassisk arameiska.

Nya Testamentet har enligt den assyriska kyrkan endast 22 böcker. Saknas gör Petri andra brev, de andra och tredje Johannes-breven, Judas brev och Johannes uppenbarelse. I Gamla Testamentet saknas krönikeböckerna, samt Esras, Nehemjas och Esters böcker.

[redigera] Jämförelse med andra kyrkor

Den assyriska kyrkan skiljer således ut sig på viktiga punkter jämfört med både katolska, traditionella ortodoxa och protestantiska kyrkor. Man har traditioner som har följt med kyrkan, och kyrkan har varit självständig sedan 400-talet. Man brukar säga att Österns Assyriska och Apostoliska Katolska Kyrka var den första missionskyrkan då den svepte över hela orienten och österlandet. Under kyrkans stormaktstid hade den ca 80 miljoner anhängare och var då en av världens största, idag är den pytteliten då endast etniska assyrier har kvar den dyofysitiska tron.

Under korstågstiden blev många ortodoxa kristna på Balkan dödade av katoliker på väg till det Heliga landet.

[redigera] Se även

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu