Överexponering
Wikipedia
Överexponering innebär att ett fotografiskt medium, till exempel film, fotopapper eller elektronisk bildsensor, utsatts för för mycket ljus. Detta beror på att man valt en felaktig kombination av slutartid och bländare i förhållande till ljuset och det fotografiska mediets känslighet.
Överexponering kan även vara avsiktlig, till exempel då man vill fotografera ett dåligt belyst motiv mot en ljus bakgrund, eller om det finns enstaka starka ljuskällor i det område som ska avbildas på bilden, till exempel om man fotograferar en byggnad med gatlyktor i förgrunden. Ställer man då in kameran så att motivet exponeras korrekt, kommer bakgrunden eller de starka ljuskällorna att bli överexponerade.
Överexponering av negativ film ger i allmänhet kopieringsbara negativ. Filmer har olika exponeringslattituder och en film med stor exponeringslattitud klarar överexponering bättre än en med liten exponeringlattitud. Det utvecklades speciella filmer till äldre typer av kameror lådkamera, kodak hade negativ filmen Verichromepan som var mycket tänjbar.
Överexponerad diabild blir för ljus och är ej räddningsbar. Diafilm har en betydligt mindre exponeringslattitud än färgnegativ film. Långsam diafilm har större exponeringslattitud än snabbare.
Skall vi ta hänsyn till kipp (fel) i färgerna så har färgnegativ film lägre felexponeringstollerans än motsvarande svartvit negativ film.
Vid extrem överexponering såsom ljusskada fälls rent silver ut utan framkallning, de så kallade silvergroddarna blir fullt synliga.
