Andrakammarvalet 1932
Wikipedia
Andrakammarvalet 1932 till riksdagens andra kammare hölls den 17-18 september 1932.
Innehåll |
[redigera] Valkampanjen
Den 17 juli höll statsminister Ekman tal i Örbyhus i Uppland där han gick till angrepp mot Bondeförbundet som han ansåg vara ett "klassparti", dvs. endast intresserad av att gynna bönderna.
Den 6 augusti avgick Ekman då det upptäcktes att han för de frisinnades räkning tagit emot en andra check på 50 000 kronor från Ivar Kreuger. En tidigare check på samma belopp var redan känd. Samma dag utsågs finansminister Felix Hamrin till ny statsminister.
Socialdemokraten Ernst Wigforss hade i Storbritannien tagit intryck av John Maynard Keynes nationalekonomiska teorier. Det viktigaste resultatet för valkampanjens del var att socialdemokraterna ville att systemet med nödhjälpsarbeten skulle ersättas med riktiga jobb som betalades med marknadsmässiga löner av staten.
Partiernas valaffischer:
- Skydd för svenskt arbete! Förbättra jordbruksfolkets ställning! Välj med Högern
- Minns Ådalen - rösta med Arbetarpartiet kommunisterna
- Du röstar vid riksdagsvalet under parollen klass mot klass, Det enda parti som i gärning är ett arbetarparti. - Röd, proletär enhetsfront mot borgarfronten o. dess köpta lakejer! - Kommunistiska Partiet
- Högern vill beskydda privata beväpnade kårer. Rösta med arbetarepartiet
- Arbete och självförsörjning - Rättsordningens värnande - Frihet och försvar - Välj med de borgerliga
[redigera] Valresultat
Parti | Partiledare | Röster | Mandatfördelning | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Antal | % | +− % | Antal | +− | |||
Socialdemokraterna | Per Albin Hansson | 1 040 680 | 41,72 | ? | 104 | +14 | |
Högerpartiet | Arvid Lindman | 576 053 | 23,09 | ? | 58 | −15 | |
Bondeförbundet | Olof Olsson | 351 256 | 14,08 | ? | 36 | +9 | |
Frisinnade folkpartiet | Felix Hamrin | 250 336 | 10,03 | ? | 20 | −8 | |
Sveriges kommunistiska parti (Kilbommare) | Karl Kilbom | 132 595 | 5,32 | ? | 6 | −2 | |
Sveriges kommunistiska parti (Sillénare) | Sven Linderot | 74 239 | 2,98 | ? | 2 | +2 | |
Sveriges liberala parti | Ernst Lyberg | 45 462 | 1,82 | ? | 4 | 0 | |
Svenska nationalsocialistiska partiet | Birger Furugård | 15 175 | 0,61 | ? | 0 | — | |
Kyrkliga folkpartiet | Ivar Rhedin | 8 911 | 0,36 | — | 0 | — | |
Antal giltiga röster | 2 494 707 | 100,00 | 230 | ||||
Ogiltiga röster | 6 062 | ||||||
Totalt | 2 500 769 (68,6 %) |
Kyrkliga Folkpartiet var främst verksamt i Göteborgs stad och Göteborg- och Bohuslän. där partiet fick 5 633 röster.
Källa:Svenska Dagbladets årsbok 1932 samt Tobias Hübinettes Den svenska nationalsocialismen. Medlemmar och sympatisörer 1931-1945 (2002)
[redigera] Regeringsbildning
Den 19 september gav kungen i uppdrag till Per Albin Hansson att bilda regering. Den nya regeringen, Regeringen Hansson I, tillträdde den 27 september.
Även Bondeförbundets partiledare Olof Olsson ville bilda regering men arbetet avbröts innan det kommit så långt som överläggningar med andra partier eftersom Bondeförbundets partistyrelse inte var intresserad av regeringsmakten. Detta satt i sedan 1920-talet då man talade om bönderna följer endast med till konseljsalens dörr men går inte in, dvs. att bönderna gärna gjorde uppgörelser med andra partier men aldrig satt i regeringen.
[redigera] Se även
1865–1911: 1866 | 1869 | 1872 | 1875 | 1878 | 1881 | 1884 | 1887 | 1890 | 1893 | 1896 | 1899 | 1902 | 1905 | 1908
1911–1968: 1911 | 27 mars 1914 | 25 september 1914 | 1917 | 1920 | 1921 | 1924 | 1928 | 1932 | 1936 | 1940 | 1944 | 1948 | 1952 | 1956 | 1958 | 1960 | 1964 | 1968
1970–2018: 1970 | 1973 | 1976 | 1979 | 1982 | 1985 | 1988 | 1991 | 1994 | 1998 | 2002 | 2006 | 2010