Brittiskt pund

Wikipedia

Brittiskt pund Pound sterling
Land:	Storbritannien
Delas i:	100 pence
ISO-4217-kod:	GBP
Förkortning:	£
GBP

Brittiskt pund (£ - Pound sterling) är den valuta som används i Storbritannien. Valutakoden är GBP. 1 pound = 100 pence "p" (singularform penny).

Namnet kommer från att £1 ursprungligen motsvarade ett vikt-pund i sterlingsilver. Detta silver delades i 250 lika delar varav 10 gick till myntmakaren. Resten delades upp i 240 pence. Som en följd av detta förekommer även pound sterling som beteckning på valutan.

Symbolen £ kommer ursprungligen från latin (libra) används ofta för att beteckna valutan. I engelska skrivs symbolen i regel direkt före talet, till exempel £20, men i andra språk förekommer även formen 20 £.

Innehåll

1 Användning
2 Valörer
3 Historia
- 3.1 Lista över brittiska mynt före 1971
4 Externa länkar

[redigera] Användning

Valutan ges ut av Bank of England - BOE som grundades 1694, ombildades 1946 och 1997 och har huvudkontoret City of London distriktet i London.

GBP är den fjärde mest handlade valutan i världen idag, efter USA-dollar, euro och japanska yen.

[redigera] Valörer

mynt: 1 och 2 Pound

underenhet: 1, 2, 5, 10, 20 och 50 pence

sedlar: 5, 10, 20 och 50 GBP

[redigera] Historia

Innan decimalreformen 1971 delades 1 pund i 20 shilling, som i sin tur delades i 12 pence, vilket gav totalt 240 pence på ett pund. Shilling förkortades "s", men inte från initialbokstaven utan från latinets solidus. Pennyn förkortades då "d" från latinets denarius (solidus och denarius var romerska mynt). En blandning av shilling och pence, som till exempel "två skilling och sex pence", skrevs "2/6" eller 2s 6d. Fem shilling skrevs "5s" eller "5/-". Vid tiden för reformen var penny den minsta myntenheten men ännu mindre hade funnits tidigare, som till exempel halfpenny (0.5d), farthing (0.25d) och quarter farthing (0.0625d).

Vid införandet av den nya indelningen behöll pundet sitt dåvarande värde men delades i 100 pence istället för 240. Varje "ny penny" blev därför värd 2,4 "gamla pence". De första åren efter reformen kallade de också allmänt för "new penny" och alla mynt bar inskriptionen "NEW PENCE" fram till 1982. De gamla en- och två-shillingmynten hade samma värde som fem respektive 10 nya pence, och fortsatte att vara gilitga till början av 90-talet. Även det gamla sex-pencemyntet, värt 2,5 nya pence, var kvar till 1980.

[redigera] Lista över brittiska mynt före 1971

Värdet av vissa mynt ändrades över tid. Värdet på en Guinea varierade mellan 20 och 30 shilling innan det fixerades vid 21 shilling i december 1717.