Danmarks kulturkanon

Wikipedia

Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med kulturkanon. (Diskutera)

Danmarks kulturkanon är en kulturkanon som består av en lista på över 108 danska konstverk, som från officiellt håll har utsetts som särskilt betydelsefulla i Danmarks kulturarv.

Danmarks kulturkanon lanserades av kulturministern Brian Mikkelsen hösten 2004. Det danska kulturdepartementet utsåg därefter sju kommittéer som i april 2005 inledde arbetet med att välja ut vilka verk som skulle ingå i kanon. Verken utsågs i sju kategorier: arkitektur, design, bildkonst, teater, litteratur, film och musik. Dessutom utarbetades en särskild kanon för barnkultur. Kulturkanonen presenterades den 24 januari 2006.

Såväl själva idén att utse ett begränsat antal verk som särskilt betydelsefulla som urvalsprocessen och det slutgiltiga innehållet har kritiserats från flera håll, och en rad alternativa kanon har föreslagits.

Innehåll 1 Arkitektur 2 Bildkonst 3 Design och konsthantverk 4 Film 5 Litteratur 6 Musik 6.1 Partiturmusik 6.2 Populärmusik 7 Scenkonst 8 Barnkulturkanon 9 Externa länkar 10 Källa

[redigera] Arkitektur

• Hovers kyrka i Ringkøbings kommun (byggd på 1100-talet, arkitekt okänd)
• Glorups herrgård i Svindinge (byggd på 1400-talet, ombyggd 1765 av arkitekt Nicolas H. Jardin)
• Frederiksstaden i Köpenhamn, 1749- (Nicolai Eigtved)
• Vor Frue Kirke i Köpenhamn, 1811-29 (C.F. Hansen)
• Jægersborg Dyrehave, 1846 (Rudolph Rothe)
• Läkarföreningens bostäder - Brumleby i Köpenhamn, 1854-56 (Michael Gottlieb Bindesbøll och Vilhelm Klein)
• Mariebjergs kyrkogård, 1925-35 (G.N. Brandt)
• Århus Universitet, 1931- (Kay Fisker, C.F. Møller, Poul Stegmann, C.Th. Sørensen)
• Århus Rådhus, 1937-42 (Arne Jacobsen och Erik Møller)
• Fingerplanen (arkitektonisk plan för Köpenhamns utveckling), 1947 (Peter Bredsdorff)
• Sydneys operahus, 1957 (Jørn Utzon)
• Stora Bältbron, 1991-98 (Hans Dissing och Otto Weitling)

Kommittén för kanonurvalet i kategorin arkitektur bestod av arkitekten Lone Wiggers, professorn Carsten Juel-Christiansen, professorn Malene Hauxner, arkitekten Lars Juel Thiis, och arkitekten Kent Martinussen.

[redigera] Bildkonst

• Solvagnen (okänd upphovsman, cirka 1300 f.Kr.)
• Uppståndelsen (av Unionsmesteren, cirka 1440)
• Bordesholmsaltaret (av Hans Brüggemann, slutfört 1521)
• Frederik V (staty) (av J.F.J. Saly, färdigställd 1771)
• Jason med det gyllene skinnet (av Bertel Thorvaldsen, färdigställd 1828)
• Utsikt genom tre av de nordvästliga bågarna på Colosseums tredje våning (C.W. Eckersberg, utfört 1813-1816)
• Höstmorgon vid Sortedamssøen (av Christen Købke, 1838)
• Dammkornens dans i solstrålarna (av Vilhelm Hammershøi, 1900)
• Sommardag vid Roskilde Fjord (av L.A. Ring, 1900)
• Det Store Relief (J.F. Willumsen, 1923-1928)
• Stående kvinna (av Astrid Noack, utförd 1937-1943)
• Stalingrad (av Asger Jorn, utförd 1957-1972)

Kommittén för kanonurvalet i kategorin bildkonst bestod av skulptören och professorn Hein Heinsen, direktören Hans Edvard Nørregård-Nielsen, konsthistorikern Bente Scavenius, bildkonstnären och professorn Bjørn Nørgaard, samt bildkonstnären och författaren Sophia Kalkau.

[redigera] Design och konsthantverk

• Vikingaskeppet, Skuldelev 2 (okänd upphovsman, byggt omkring 1042 i Dublin)
• Flora Danica (flera konstnärer, 1752-1803)
• Thorvald Bindesbølls livsverk (1846-1908)
• Knud V. Engelhardts livsverk (1882-1931)
• Marie Gudme Leths livsverk (1895-1997)
• Lampskärm till PH-Lampan (av Poul Henningsen, 1925- utvecklas fortfarande)
• Testel (av Gertrud Vasegaard, 1956)
• Gedser forsøgsmølle (av Johannes Juul, 1957)
• Pantonstolen (av Verner Panton, 1960)
• Polyetherstol (av Gunnar Aagaard Andersen, 1964)
• Kevihjulet (av Jørgen Rasmussen, 1965)
• Fasadsystem, 2006 (av Fiberline Composites, 2006)

Kommittén för kanonurvalet i kategorin design och konsthantverk bestod av arkitekten och lektorn Merete Ahnfeldt-Mollerup, designern och keramikern Erik Magnussen, designern Astrid Krogh, keramikern Ursula Munch-Petersen och designern Louise Campbell.

[redigera] Film

• Du skal ære din hustru (Carl Th. Dreyer, 1925)
• Vredens Dag (Carl Th. Dreyer, 1943)
• Ditte Menneskebarn (Bjarne Henning-Jensen, 1946)
• Soldaten og Jenny (Johan Jacobsen, 1947)
• Svält (Henning Carlsen, 1966)
• Bennys Badekar (Jannik Hastrup och Flemming Quist Møller, 1971)
• Matador (Erik Balling, 1978-1982)
• Kundskabens Træ (Nils Malmros, 1981)
• Babettes gæstebud (Gabriel Axel, 1987)
• Pelle Erövraren (Bille August, 1987)
• Festen (Thomas Vinterberg, 1998)
• Idioterna (Lars von Trier, 1998)

Kommittén för kanonurvalet i kategorin film bestod av regissören Susanne Bier, filmkonsulenten Vinca Wiedemann, filmproducenten Tivi Magnusson, författaren och recensenten Ole Michelsen samt programchefen Jacob Neiiendam.

[redigera] Litteratur

• Leonora Christina (1621-98): Jammers Minde, nedskriven 1673-74, utgiven 1869
• Steen Steensen Blicher (1782-1848): Præsten i Vejlbye, 1829.
• H.C. Andersen (1805-75): Den lille Havfrue från Eventyr fortalte for Børn, 1837.
• Søren Kierkegaard (1813-55): Enten - Eller, 1843.
• J.P. Jacobsen (1847-85): Fru Marie Grubbe, 1876.
• Herman Bang (1857-1912): Ved Vejen från Stille Eksistenser, 1886.
• Henrik Pontoppidan (1857-1943): Lykke-Per, 1898-1904.
• Johannes V. Jensen (1873-1950): Kongens Fald, 1900-01.
• Karen Blixen (1885-1962): Vinter-Eventyr, 1942.
• Klaus Rifbjerg (1931-): Og andre historier, 1964.
• Inger Christensen (1935-): Sommerfugledalen, 1991.
• Lyrikantologi med följande texter:
  • Folkvisa: Ebbe Skammelsøn. DgF 354A. DDL før 1800, s. 12.
  • Folkvisa: Germand Gladensvend. DgF 33C. DDL før 1800, s. 5.
  • Thomas Kingo (1634-1703): Hver har sin Skæbne (Sorrig og Glæde...) från Samlede Skrifter, band 3, s. 233. DDL før 1800, s. 120.
  • H.A. Brorson (1694-1764): Den yndigste Rose er funden från Troens rare Klenodie. DDL før 1800, s. 172.
  • Johs. Ewald (1743-81): Til Siælen. En Ode fra Samtlige Skrifter, band 1, 1780. DDL før 1800, s. 230.
  • A.W. Schack V. Staffeldt (1769-1826): Indvielsen fra Digte 1804. DDL, 1800-70, 1, s. 1.
  • Adam Oehlenschläger (1779-1850): Hakon Jarls Død eller Christendommens Indførsel i Norge från Digte 1803 . DDL, 1800-70, 1, s. 32.
  • N.F.S. Grundtvig (1783-1872): De levendes Land, 1883. DDL, 1800-70, 1, s. 120.
  • Chr. Winther (1796-1876): Rosa unica från Lyriske Digte, 1849. DDL 1800-70, 2, s. 108.
  • Emil Aarestrup (1800-56): Paa Sneen från Digte, 1838. DDL 1800-70, 2, s. 147.
  • Holger Drachmann (1846-1908): Jeg hører i Natten den vuggende Lyd från Sange ved Havet - Venezia, 1877. DDL efter 1870, s. 10.
  • Sophus Claussen (1865-1932): Ekbatana från Valfart, 1896. DDL efter 1870, s. 44.
  • Jeppe Aakjær (1866-1930): Aften (Stille, Hjerte, Sol gaar ned) från Ræbild-Kantate, 1912. Tryckt i Politiken den 4 augusti 1912.
  • Thøger Larsen (1875-1928): Den danske Sommer (Danmark, nu blunder den lyse Nat) från Slægternes Træ, 1914. Först tryckt i Politiken den 13 juni 1914. DDL efter 1870, s. 117.
  • Tom Kristensen (1893-1974): Det er Knud, som er død från Mod den yderste Rand, 1936. DDL efter 1870, s. 160.
  • Jens August Schade (1903-78): Læren om staten från Sjov i Danmark, 1928, s. 81.
  • Gustaf Munch-Petersen (1912-38): det underste land från det underste land, 1933. DDL efter 1870, s. 241.
  • Thorkild Bjørnvig (1918-2004): Anubis från Anubis, 1955. DDL efter 1870, s. 261.
  • Ole Sarvig (1921-81): Regnmaaleren från Grønne Digte, 1943. DDL efter 1870, s. 272.
  • Morten Nielsen (1922-44): Øjeblik från Efterladte Digte, 1945, s. 57.
  • Frank Jæger (1926-77): Sidenius i Esbjerg från Cinna og andre Digte, 1959, s. 89.
  • Ivan Malinowski (1926-1989): Myggesang fra Galgenfrist, 1958. DDL efter 1870, s. 279.
  • Per Højholt (1928-2004): Personen på toppen från Det gentagnes musik, Praksis 9, 1989, s. 31.
  • Henrik Nordbrandt (1945-): Violinbyggernes by från Violinbyggernes by - Digte 1985, s. 24.

Kommittén för kanonurvalet i kategorin litteratur bestod av professorn Finn Hauberg Mortensen, professorn Erik A. Nielsen, författaren Mette Winge, författaren Claes Kastholm Hansen och författaren Jens Christian Grøndahl.

[redigera] Musik

[redigera] Partiturmusik

• Holger Danske (F.L.Æ. Kunzen, 1789)
• Otte Morgensange og Syv Aftensange (C.E.F. Weyse, 1837, 1838)
• Tre galopper: Telegraph-Galop, Champagne-Galop, Kjöbenhavns Jernbane-Damp-Galop (H.C. Lumbye, 1844, 1845, 1847)
• Elverskud (Niels W. Gade, 1854)
• Vølvens Spaadom (J.P.E. Hartmann, 1872)
• Drot og Marsk (Peter Heise, 1878)
• Maskarade (Carl Nielsen, 1906)
• Symfoni nr. 4: Det Uudslukkelige (Carl Nielsen, 1916)
• Antikrist (Rued Langgaard, 1923)
• Symfoni nr. 3 (Per Nørgård, 1976)
• Symfoni-Antifoni (Pelle Gudmundsen-Holmgreen, 1978)
• Højskolesange (antologi). Lista:
  • Den signede dag med fryd vi ser. C.E.F. Weyse (1826). Text: N.F.S. Grundtvig (1826).
  • Det var en lørdag aften. Folkmelodi, text folkevise, gendigtet af Svend Grundtvig 1849.
  • En yndig og frydefuld sommertid. Folkmelodi och text från Mariageregnen. Tryckt i A.P. Berggreens Danske folkesange (1869).
  • Vi sletternes sønner. Carl Nielsen (1906). Text: Ludvig Holstein (1903).
  • Jens Vejmand. Carl Nielsen (1907). Text: Jeppe Aakjær (1905).
  • Det er hvidt herude. Thomas Laub (1914). Text: St.St. Blicher (1838).
  • Danmark, nu blunder den lyse nat. Oluf Ring (1922). Text: Thøger Larsen (1914).
  • I Danmark er jeg født. Poul Schierbeck (1926). Text: H.C. Andersen (1850).
  • Jeg ser de bøgelyse øer. Thorvald Aagaard (1931). Text: L.C. Nielsen (1901).
  • Du gav os de blomster, som lyste imod os. Otto Mortensen (1939). Text: Helge Rode (1921).
  • Septembers himmel er så blå. Otto Mortensen: (1949). Text: Alex Garff (1949).
  • Vi elsker vort land. P.E. Lange-Müller (1887)/Shu-bi-dua (1980). Text: Holger Drachmann (1885).

[redigera] Populärmusik

• Ett urval av 12 sånger (Kai Normann Andersen, 1925-59)
  • Musens sang
  • Den allersidste dans
  • Pige træd varsomt
  • Å hvor jeg, ih, hvor jeg, uh hvor jeg vil
  • I dit korte liv
  • Man binder os på mund og hånd
  • Alle går rundt og forelsker sig
  • Gå ud og gå en tur
  • Glemmer du
  • Titte til hinanden
  • Drømmeland
  • Gå med i lunden.
• Dansk Guldalderjazz Vol. 1-4 (Antologi med dansk jazz, 1940-49)
• The Savage Rose (The Savage Rose, 1968)
• Værsgo (Kim Larsen, 1973)
• Svantes Viser (Benny Andersen og Povl Dissing, 1973)
• Live Sådan (Gasolin', 1976)
• Supertanker (Kliché, 1980)
• Tidens Tern (C.V. Jørgensen, 1980)
• Stjerne Til Støv (Sebastian, 1981)
• Aura (Palle Mikkelborg m. Miles Davis, 1984/1985)
• Nærmest Lykkelig (TV-2, 1988)
• Evergreens (antologi)
  • Solitudevej. Sven Gyldmark/Poeten - från Cirkusrevyen 1953. Sång: Elga Olga.
  • Er du dus med himlens fugle. Sven Gyldmark & Erik Leth - från filmen Vagabonderne på Bakkegården, 1958. Sång: Poul Reichhardt.
  • Heksedans (her kommer mutter med kost og spand). Vidar Sandbeck & Peter Mynte - singel, 1960. Sång av Rachel Rastenni.
  • To lys på et bord. Bjarne Hoier & Ida From - från Danska melodifestivalen 1960. Sång: Otto Brandenburg.
  • Dansevise. Otto Francker & Sejr Volmer Sørensen - från Danska melodifestivalen 1963. Framförd av Grethe och Jørgen Ingmann.
  • Duerne flyver. Bent Fabricius-Bjerre & Klaus Rifbjerg - från filmen Jeg er sgu min egen, 1967. Sång av Cæsar.
  • Så længe jeg lever. John Mogensen Sång: John Mogensen.
  • Smuk og dejlig. Anne Linnet/Anne Linnet - från albumet Shit & Chanel, 1975. Framförd av Shit & Chanel.
  • Under Bøgen. Peter A.G. Nielsen/Gnags - från albumet Er du hjemme i aften, 1977. Framförd av Gnags.
  • Danmark. Shu-bi-dua - från 78'eren, 1978. Framförd av Shu-bi-dua.
  • Danse i måneskin. Frans Bak & Niller Skovgård - från Danska melodifestivalen 1987. Framförd av Trine Dyrholm & Moonlighters.
  • Kald det kærlighed. Lars Lilholt - från Lars Lilholt Bands album Kontakt, 1990 (opr. 1986). Framförd av Lars Lilholt Band.

Kommittén för kanonurvalet i kategorin musik bestod av kör- och orkesterchefen Per Erik Veng, författaren Jørgen I. Jensen, redaktionschefen Torben Bille, forskningsbibliotekarien och författaren Inger Sørensen, samt musikern och författaren Henrik Marstal.

[redigera] Scenkonst

Kommittén för kanonurvalet i kategorin scenkonst bestod av teaterchefen Flemming Enevold, chefdramaturgen Karen-Maria Bille, dramatikern Jokum Rohde, skådespelaren Sonja Richter samt författaren och recensenten Erik Aschengreen.

• Jeppe på Bjerget (Ludvig Holberg, 1722)
• Aladdin (Adam Oehlenschläger, 1805)
• Sylfiden (August Bournonville, Herman Severin Løvenskiold, 1836)
• Indenfor Murene (Henri Nathansen, 1912)
• Ordet (Kaj Munk, 1932)
• Anna Sophie Hedvig (Kjeld Abell, 1939)
• Fyra revynummer:
  • Man binder os på mund og hånd (Liva Weel, 1940)
  • Skolekammerater (Kellerdirk, 1956)
  • Brevet til Bulganin (Osvald Helmuth, 1957)
  • Fingernummeret (Dirch Passer, 1974)
• Etudes (Harald Lander, Knudåge Riisager, 1948)
• Enetime (Flemming Flindt, Georges Delerue, 1963)
• Julemandshæren (Solvognen, 1974)
• Sort Sol live, Carlton og Wurst (Sort Sol, 1986-1987)
• Majonæse (Jess Ørnsbo, 1988)

[redigera] Barnkulturkanon

Urvalet uppstod spontant under arbetet med de övriga kanonkategorierna.

• Bygglekplatsen (C.Th. Sørensen, 1931)
• De små synger (sångbok av Gunnar Nyborg-Jensen (red.), 1948)
• Palle alene i Verden (film av Astrid Henning-Jensen, 1949)
• Anders And og den gyldne hjelm (sv. Kalle Anka och den gyllene hjälmen) (Carl Barks, 1954)
• Høj stol (barnstol av Nanna Ditzel, 1955)
• Legoklossen (leksak av Godtfred Kirk Christiansen, 1958)
• Silas og den sorte hoppe (bok av Cecil Bødker, 1967)
• Halfdans ABC (barnbok av Halfdan Rasmussen och Ib Spang Olsen, 1967)
• Kaj og Andrea (tv-program av bland andra Kjeld Nørgaard och Katrine Hauch-Fausbøll, 1970-talet)
• Go' Sønda' Morn' (barnmusikalbum av Anne Linnet, 1980)
• Gummi-Tarzan (film av Søren Kragh-Jacobsen, 1981)
• Nøddeknækkeren (barnteater av Steen Koerner, 2003)

[redigera] Externa länkar

• Kulturdepartementets hemsida
  • Kulturkanon (fil i PDF-format)
• Danmarks Radios folkliga kanonprojekt
• Kulturkanon.dk

[redigera] Källa

• Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från danskspråkiga Wikipedia.