Den gröna milen (bok)
Wikipedia
Den gröna milen är en novellserie i sex delar skriven av Stephen King, utgiven 1996. Den gavs senare ut i en samlingsvolym.
[redigera] Volymer
- De två döda flickorna
- Musen på milen
- Coffeys händer
- Eduard Delacroix onda död
- Resa i natten
- Coffey på milen
[redigera] Handling
Boken handlar om Paul Edgecomb som jobbar som vakt för dödsdömda på delstatsfängelset Cold Mountain. En dag kommer det in en gigantisk svart man som blivit fångad för att ha våldtagit och mördat två unga flickor. Men Paul och några av hans medarbetare tror att han är oskyldig och hittar bevis till det, de försöker få ut honom, efter att det inträffat ett mirakel och de förstår att han måste överleva men gör han det?
Handlingen
Redan i prologen berättar protagonisten Paul Edgecombe som var chef på enheten E på ”Cold-Mountain-fängelset” om händelserna som sker under den tiden när han arbetade där. Han och hans 4 kollegor är väktare över de som är dömda till döden. En av kollegorna – Percy Wetmore - är den negativa karriäristen – han är hård och det enda han verkligen kan är att hänvisa till sina kontakter i statens regering. Fångarna på enheten E avrättas med hjälp av den elektriska stolen – Old Sparky. Efter inlämningen av den svarte John Coffey – en tvåmeter stor man - sker det mycket mysteriöst. Jätten John Coffey är dömd till dödsstraff på grund av att det påstods att han hade våldtagit och dödat två nioåriga tjejer. Men otroligt nog är han den mildaste och fridfullaste fångne på enheten. Det finns två till fångar. Den ena - Eduard Delacroix - liten och ängslig, den andra – Wharton – elak och riktig grym. Han har en tatuering ”Billy the kid” på armen. Ett mysterium är att John återupplivar en mus som den hårda Wetmore har trampat ihjäl. Ett annat är att han läker Pauls förskräckliga urinvägsinfektion. Till slut är alla - utom Percy Wetmore - övertygat om att John Coffey inte har dödat flickorna utan att han ville utnyttja sin begåvning och rädda dem. Det han beklagade när han blev tagen var inte att ha dödat flickorna utan att det var för sent att rädda dem. Wetmore arbetar egentligen bara på enheten för att kunna vara med om en avrättning, till och med leda den. Och så kommer det sig att Paul anförtror Wetmore avrättningen av Eduard Delacroix, den som Wetmore hatade mest på grund av flera saker – men huvudsakligen för att han hade skrattat åt Percy när han hade kissat på sig av rädsla för en annan fånge. En av de viktigaste uppgifterna för Wetmore under avrättningen är att blöta ner en svamp som ska höja den elektriska ledningsförmågan. Men det gör han inte, och det har till orsak att Del dör en bestialisk och människoföraktande död. Men efter avrättningen skulle han byta sin arbetsplats. Det var han tvungen till att göra eftersom de andra väktarna hade avpressat honom löftet att försvinna från enhet E. Det var deras enda möjlighet eftersom Wetmore hade sina kontakter i regeringen. En annan roll spelar direktören av fångvårdsanstalten – Hal Moores - eller bättre sagt hans hustru. Och det är det tredje mysterium. Melinda Moores lider av en hjärntumör och Paul och hans trogna kollegor försöker att rädda henne med hjälp av John Coffey.
-3- De lyckas med det men John är illa medfaren efter räddningen av Melinda. Han använder sina sista krafter för att inficiera Percy Wetmore med sjukdomen. Han i sin tur blir vansinnig och skjuter ihjäl en fånge. Senare får vi veta att det var den sanna mördaren av flickorna. Innan John blev avrättad hinner han att förmedla Paul ett intryck av händelserna kring mordet på flickorna – hur det verkligen var. Det var nämligen Wharton. Bredvid allt finns det en ramhandling där Paul på ett och annat sätt berättar för sin väninna Elaine om händelserna under trettiotalet på fängelset. Han är då över 100 år gammal och bor på ett servicehem eller äldreboende
[redigera] Se även
- Den gröna milen - filmatisering från 1999
