Emilie Rathou
Wikipedia
Emilie Rathou (hette till ett namnbyte 1882 Gustafsson), född 8 maj 1862 i Karlskrona, död 12 oktober 1948 i Stockholm, frisinnad publicist, nykterhetsförkämpe, feminist.
Dotter till affärsmannen Albert Gustafsson och Anna Svensson.
Rathou var socialpolitiker, pionjär inom nykterhetsrörelsen och rösträttsrörelsen samt feminist. Från år 1884 ägnade sig Rathou helt åt föreläsningsverksamhet i nykterhets-, freds- och kvinnofrågor, bl.a som resetalare för IOGT. Vid Första majdemonstrationen 1891 i Stockholm talade hon, som första svenska kvinna, offentligt för kvinnlig rösträtt .
1893 valdes hon som enda kvinna till ledamot av den första folkriksdagen. 1900 bildade hon föreningen Vita bandet, där hon var generalsekreterare 1903-47 och från 1912 även redaktör för föreningens tidning med samma namn. 1911-21 tillhörde hon, som förbudsvänlig, den av regeringen Karl Staaff tillsatta nykterhetskommitten. Partipolitiskt tillhörde hon Frisinnade landsföreningen, där hon var suppleant i förtroenderådet.
1918 erhöll Emelie Rathou Illis Quorum.
