Epilepsi
Wikipedia
Epilepsi, (av grekiskans epilepsia, anfall). Ett äldre namn är "fallandesot". Epilepsi är en grupp kroniska sjukdomar som orsakas av plötsliga attacker av övergående elektriska urladdningar i hjärnan, normalt till följd av missbildning eller skada. Många epileptiska anfall induceras även av andra faktorer, såsom extrem trötthet, abstinens efter drogmissbruk eller andra extraordinära påfrestningar på hjärnan. Epilepsianfallens karaktär, frekvens och omfattning varierar kraftigt mellan olika drabbade individer, likaså möjligheten till framgångsrik medicinsk behandling.
Fallsjuka och fallandesot är äldre benämningar som ofta ses i gamla texter och kyrkoböcker. Begreppen syftar på att en person som drabbas av ett epileptiskt anfall ofta (dock inte alltid, se nedan) faller ihop i kramper.
Innehåll |
[redigera] Typer av epileptiska anfall
Det finns många olika typer av epileptiska anfall. Hur ett epilepsianfall ser ut beror på vilken eller vilka delar av hjärnan som omfattas. Vid de mest välkända och dramatiska anfallen är den epileptiska aktiviteten spridd i hela hjärnan. Varje epileptiker får i regel samma typ av anfall varje gång. Här listas anfallstyper enligt den indelning som föredras idag.
[redigera] Partiella anfall
Partiella kallas anfall som inte omfattar hela hjärnan, utan någon viss del. Hur anfallet yttrar sig beror på vilken del det är fråga om.
- Enkla partiella anfall
Dessa påverkar inte medvetandet, utan kan ge konstiga sinnesförnimmelser, overklighetskänslor eller mindre muskelpåverkan, allt beroende på vilken den aktuella delen är. Anfall i områden som tolkar de konkreta sinnesintrycken (syn, hörsel, smak etc) brukar ge konstiga upplevelser av respektive sinnestyp. Så har anfall i nackloben, där synen sitter, underliga synupplevelser (till exempel synen av plötsliga ljusblixtar eller stjärnor) som typiskt kännetecken.
- Komplexa partiella anfall.
Anfall som inte gör personen medvetslös, men påverkar medvetandet. Ett sådant kan till exempel få den drabbade att handla irrationellt och svara mycket underligt på frågor, symptom på så kallade medvetandegrumlingar, förvrängda bilder och uppfattningar om sammanhanget han/hon befinner sig i. Under medvetandegrumlingarna kan ofrivilliga upprepande rörelser, automatismer förekomma. Partiella anfall med medvetandepåverkan är typiska för epilepsianfall lokaliserade till tinningloberna (temporallobsepilepsi).
- Partiella anfall med sekundär generalisering
Anfall som börjar som partiella, men sedan sprider sig vidare till att omfatta hela hjärnan. Se vidare nedan.
[redigera] Generaliserade anfall
Generaliserade anfall omfattar hela hjärnan kan ge väldigt svåra symptom. Ovan beskrevs anfall med sekundär generalisering, så här tas primärt generaliserade anfall, anfall som startar i hela hjärnan samtidigt, upp.
- Tonisk-kloniska anfall ("grand mal")
Den mest välkända typen av epileptiska anfall. De börjar med att personen blir stel i hela kroppen (tonisk kramp). Därefter faller han/hon medvetslös omkull med rytmiska muskelryckningar (kloniska kramper) i hela kroppen. Anfallen är inte skadliga, förutom vad beträffar själva fallet, och upphör i regel efter någon eller några minuter.
- Absenser ("petit mal")
Typ av frånvaroattacker som är vanligast i en epilepsiform hos barn. Dessa varar sällan mer än några sekunder och leder inte till något fall eller andra muskelsymptom.
- Myokloniska anfall
Vanligast vid juvenil myoklonisk epilepsi och förekommer då ofta blandat med tonisk-kloniska anfall. Myokloniska anfall yttrar sig som enstaka plötsliga ryckningar i någon muskel eller muskelgrupp. Personen förlorar inte medvetandet och faller inte heller.
- Atoniska (astatiska) anfall
Sällsynt epilepsiform där all muskeltonus (spänning) plötsligt upphör och personen faller omkull utan att kunna ta emot sig. Innehåller ingen annan medvetslöshet än vad en eventuell fallskada kan vålla.
[redigera] Diagnos
Diagnosen epilepsi ställs på grundval av en beskrivning av anfallen, oftast både av patienten och någon anhörig som bevittnat ett eller flera anfall. Därtill görs en neurologisk läkarundersökning för att se om det finns tecken till strukturella skador i nervsystemet. Vad gäller undersökningsmetoder görs EEG för att registrera hjärnans elektriska aktivitet och antingen datortomografi eller magnetresonanstomografi (MRT) som visar eventuella skador på hjärnans struktur.
[redigera] Förekomst
Epilepsi är ett väldigt vanligt men ofta osynligt handikapp. Det förekommer både självständigt och som symptom vid andra sjukdomar eller syndrom. De allra flesta epileptiker är fullt normalbegåvade och friska i övrigt, men en del av de hjärnhandikapp som innehåller begåvningsstörningar kan förutom dessa också ha epilepsi som en del i sjukdomsbilden. Epilepsin och begåvningsstörningen har då samma orsak, men är inte följder av varandra i någon riktning.
Inte bara epileptiker kan få epileptiska anfall. Var tionde person beräknas få ett epileptiskt anfall någon gång under livet. Anfall kan vara "provocerade", dvs. ha uppstått pga. att hjärnan utsatts för svåra påfrestningar, till exempel extremt lång vakenhet. En särskild typ är s.k. abstinensepilepsi: anfall som kan drabba till exempel alkoholister som försöker sluta med sitt missbruk och nu, till skillnad mot vad hjärnan blivit van vid, haft en längre tid utan alkohol i kroppen. För att räknas som en person med sjukdomen epilepsi skall man ha haft minst två oprovocerade epileptiska anfall under en tvåårsperiod.
[redigera] Behandling
Den medicinska behandlingen utgörs oftast av läkemedel, som behöver användas under lång tid. Det finns många läkemedel mot epileptiska anfall, men inget av dem kan göra alla epileptiker anfallsfria. Var och en behöver prova ut vilken eller vilka mediciner som tycks fungera bäst för honom eller henne. Omkring 60-70 procent av patienterna med epilepsi blir helt anfallsfria med mediciner. Vid vissa typer av partiell epilepsi finns möjlighet till behandling genom kirurgiskt ingrepp. Man tar bort lokaliserad anfallsutlösande hjärnvävnad, som bedömts vara mer till skada än till nytta att låta sitta kvar. Inte heller alla som genomgår detta blir helt fria från anfall.
[redigera] Extern länk
