Hädelse

Wikipedia

Hädelse, blasfemi, innebär att en person genom ord eller handlingar kränker något som anses heligt. I första hand brukar det handla om att uttrycka sig nedvärderande om någon religions gud, men även att uttrycka förakt mot religionens företrädare (präster, profeter, helgon etc). Skändande av religiösa platser och byggnader räknas ibland till hädelse. I utsträckt betydelse används ordet hädelse även om att man tycker, säger eller gör något som är emot vedertagen ideologi eller värdering, till exempel "Det är hädelse för en vänsterpartist att förspråka privatisering."

Att häda har ofta uppfattats som ett svårt brott, eftersom det ansågs kunna dra gudarnas vrede över samhället. Inom judendomen och kristendomen har hädandet av Gud ofta blivit strängt bestraffat.

Hädelse mot kristendomen var straffbart i Sverige. Till exempel dömdes år 1676 Johan von Sack från Kydingeholm i Alunda till döden för blasfemi. 1949 formulerades lagen om till att kallas trosfrid, och kom då att omfatta även andra religioner, främst med förföljelserna av judendomen i färskt minne. Lagen upphävdes 1970, med hänvisning till att ett särskilt skydd av religionsfriheten inte motiverade inskränkningarna i yttrande- och tryckfriheten. Förändringen motiverades också med att bestämmelserna om straff för hets mot folkgrupp, förargelseväckande beteende, ärekränkning, störande av förrättning eller störande av allmän sammankomst kan tillämpas.

Även i våra dagar väcks då och då förslag för att återinföra straff för hädelse, den tidigare riksdagsledamoten Tuve Skånberg (kd) har skrivit en motion om att göra detta, som dock röstats ned.

Inom islam finns ingen direkt motsvarighet till hädelsen inom dessa judendom och kristendom, men förolämpning av Allah eller Muhammed har ofta uppfattats som tecken på avfall från religionen eller heresi, vilket är uttryckligen förbjudet, och enligt vissa rättslärda straffbart med döden.

[redigera] Se även

• Kätteri
• Yttrandefrihet och hädelse