Härjedalens landskapsvapen
Wikipedia
Härjedalens landskapsvapen är: I fält av silver en framifrån sedd svart räckhammare med röd skaftända, åtföljd till höger av en svart smidestång och till vänster av två stolpvis ordnade och ställda svarta smideshammare med röda skaft, den övre störtad. Vapnet kröns i likhet med alla landskapsvapen av en hertiglig krona.
Härjedalen övergick från norsk till svensk ägo genom freden i Brömsebro 1645, men då fanns inget vapen för landskapet, och kom inte heller att skapas till Karl X Gustavs begravning 1660. Från 1647 finns ett sigill belagt och dess bild omnämns som vapen vid slutet av 1700-talet. Där är redskapen (som syftar på landskapets myrjärnsproduktion) placerade helt annorlunda och dessutom ingår ett städ. 1885 fastställdes en vapenbeskrivning där kompositionen liknar dagens vapen men är uppochnervänt. 1935 fastställdes nuvarande vapenbeskrivning. Vapnet ingår tillsammans med Jämtlands landskapsvapen i vapnet för Jämtlands län.
