Hjorthagen

Wikipedia

Hjorthagen
Bildad	1926
Stadsdelsområde	Östermalm
Församling	Engelbrekts församling
Antal invånare	2188 (1997)
Landareal	116 hektar
Kommunområde	Innerstaden
Smeknamn	Hjortis
Stockholmsportalen \| Stockholms kommun

Hjorthagen är en stadsdel i Stockholms innerstad.

[redigera] Stadsdelen

Typiskt funkishus i Hjorthagen

Hjorthagen tillhör Östermalms stadsdelsområde. 2200 invånare. Stadsdelen gränsar till stadsdelarna Ladugårdsgärdet och Norra Djurgården i Stockholm och över Lilla Värtan ligger grannkommunen Lidingö.

Stadsdel är mest känd som den första industriförorten i början av 1900-talet med Värtagasverket och Värtaverket som tongivande kännemärke. Det var stadsdelens arbetsgivare och bostadsbyggare. Men gav också upphov till kontroverser. Det röda Hjorthagen var ett känt politiskt begrep under många decennier.

Den nuvarande skolan, byggd 1925, är uppförd i nationalromantisk stil efter ritningar av arkitekten G. A. Nilsson.

På Artemisgatan finns ett litet bibliotek, invigt 1959.

Hjorthagens kyrka är ett utmärkt exempel på jugendstil.

[redigera] Historia

Dagens Hjorthagen var på 1100-talet en ö med namnet Husarne med byarna Husare och Söderhusarne. Ön var tämligen bergig och hade en liten odlingsbar yta. Öns namn kommer från pluralis av hus, husar, och finns kvar i Husarviken. Husarhagen var ett namn för den bördiga delen av dagens Hjorthagen, men namnet trängdes ut under 1800-talet. Kung Magnus Ladulås skänkte år 1288 Husare till nunneklostret S:t Clara, på Norrmalm. 1527 bröt Gustav Vasa med katolska kyrkan och S:t Clara rivs. Husare blir kronans egendom. Johan III planerar en kunglig jaktmark, en djurgård, och placerar ut en del hjortar och renar. Kung Karl XI lät uppföra ett två mil långt och tre meter högt staket runt norra och södra Djurgården. Staket löpte även vid stränderna för att hålla vargar ute och hjortarna inne. Jägarboställen börjar växa upp. Omkring 1800 var staketet fallfärdig och hjortana upptog, ekonomiskt, onödig stor yta. Runt 1803 byggs ett nytt staket runt dagens Hjorthagen och de 183 hjortarna stängs där in. Extrautfordring krävdes ofta då betet var magert. Det är inte helt klarlagt den exakta lokaliteten för namnet Hjorthagen. Under medeltiden syftades platsen där Kungliga Tennishallen nu ligger. Senare är platsen för namnet vid stora och lilla Jägarberget.

1886 tas Värtahamnen i bruk. 1889 köper Stockholms stad Hjorthagen av staten och året efter börjar man bygga Värtagasverket. Hjortarna flyttas till hjorthagen på Drottningholm och därmed var en 200-årig epok för Hjorthagen som djurpark över.

Det fanns tankar på ett slakthusområde i Hjorthagen men det kom inte ens till ritbordet då behovet av gas och el var större. Värtagasverket invigs den 25 november 1893 och 1903 Värtaverket.

Den första bostadsbebyggelsen i Hjorthagen kom 1898 och 1902 byggdes Hjorthagens skola. Skolan är en av de få träbyggnadera som finns kvar idag. Där ligger numera Gerleborgsskolan för konstutbildning. Hjorthagen stadsplaneläggs 1917.

[redigera] Bostadsområdet

Området består till 80 % av smålägenheter. Gula husen, Långkorven och Tegeltravarna är de tre kvarter som än idag står kvar från en tidig epok av arbetarbostäder. De är alla renoverade till dagens behov.

Barnrikehusen på Dianavägen tillkom under 1930-talet.

En betydande bebyggelse kom under 1930-talet. Ett större område med smalhus byggdes i samarbete med byggmästaren Olle Enqvist och de två verken. De nya smala lamellhusen var en idé från Tyskland som ansågs yteffektivare. Detta var första gången man prövade ett storskaligt seriebyggande av bostäder, och kan ses som ett arkitektoniskt experiment där husen ligger i östvästlig riktning för att få bästa solförhållande. Området fick det inofficiella men ännu levande namnet "Abessinien" från byggets oreda och de dåvarande kriget mellan Italien och Abessinien.

Sedan det gamla gasverket lades ned finns vidsträckta planer att förtäta området och bebygga Storängskroken, Gasverksområdet och Ropsten. Stockholms stadsbyggnadskontor handhar planerna vilket lyder under projektnamnet Norra Djurgårdsstaden i Hjorthagen.

[redigera] Kommunikationer

Förr fanns spårvagnslinje 10 vid Ropsten. I november 1936 kom busslinje 73 vilken i början vände vid Jägmästargatan men senare vid Porjusvägen. Från 1957 bytte man linjenummer till 52 och 1971 till 55. På 1980-talet lade SL om 55:an bort från Hjorthagen och förlängde 62:an med en omständlig väg som ersättning. Det skapade stora protestvågor och SL återinförde 55:an med kort varsel.

Förutom buss finns: