Iskallt uppdrag
Wikipedia
| Iskallt uppdrag | |
|---|---|
| [[Image:{{{bild}}}|200px|]] | |
| Originaltitel | The Living Daylights |
| Genre | Action |
| Produktionsland | Storbritannien |
| Premiär | 1987 |
| Regissör | John Glen |
| Fotograf | {{{fotograf}}} |
| Producent | Albert R Broccoli, Michael G. Wilson |
| Manus | Michael G. Wilson, Richard Maibaum efter en novell av Ian Fleming |
| Skådespelare | Timothy Dalton, Maryam d'Abo, Joe Don Baker, Jeroen Krabbé |
| Originalmusik | John Barry |
| Produktionsbolag | {{{produktionsbolag}}} |
| Produktionsbolag | EON Productions, United Artists |
| Distribution | {{{distributör}}} |
| Speltid | 130 minuter |
| Språk | Engelska, |
| IMDb | |
Iskallt uppdrag (originaltitel: The Living Daylights), brittisk actionfilm från 1987. Den femtonde officiella James Bond-filmen, med Timothy Dalton i rollen som Bond.
Innehåll |
[redigera] Handling
Efter en övning vid Gibraltar där en av Bonds kollegor dödas och en lapp med texten Smiert Spionom hittats, får James Bond reda på att en högt uppsatt rysk general, Koskov, tänker hoppa av till väst, via Bratislava. Bonds chef M ger Bond i uppdrag att se till så att avhoppet går bra.
Under flykten lägger märke till att en vacker cellist, Kara, har ett gevär siktat mot Koskov. Medvetet undviker Bond att döda henne, men lyckas ändå få ut Koskov ur Bratislava.
Men Koskov hinner precis berätta om den maktgalne KGB-generalen Pushkins plan att mörda flera brittiska agenter och hetta upp det kalla kriget innan KGB tar tillbaka honom ur MI5:s klor! Bond börjar misstänka att alltihopa var planerat från början, och tar kontakt med Koskovs flickvän, Kara, för att se vart Koskov tagit vägen, och vad hans verkliga plan är.
[redigera] Om filmen
- Iskallt uppdrag var den första Bond-filmen med Timothy Dalton i rollen som agent 007. Dalton var egentligen påtänkt för rollen redan inför Bond-filmen I hennes majestäts hemliga tjänst 1969 men tyckte då att han var för ung. Sam Neill, Tony Hamilton och Pierce Brosnan var några av mängder av skådespelare som provspelade för rollen. Australiensiske Tony Hamilton, vid tidpunkten välkänd i USA som agent i tv-serien Cover up, var i första hand seriöst påtänkt som Bond, men valdes inom kort helt bort av producenterna. Varför Hamilton sorterades bort bekräftades aldrig av riktigt av varken filmbolaget eller Hamilton själv, men enligt mediaspekulationer berodde det på att producenterna plötsligt kom underfund med att Hamilton privat var öppet homosexuell. Då skådespelarens privatliv inte riktigt gick hand i hand med Bonds rykte som kvinnokarl och hjärtekrossare var man rädda för att publiken, och i synnerlighet den i Ronald Reagans konservativa USA, inte skulle acceptera en homosexuell skådespelare i rollen. Efter detta blev Brosnan erbjuden rollen, och skrev till och med kontrakt, innan producenterna bakom den nerlagda tv-serien Remington Steele plötsligt insåg att de ville göra fler avsnitt med honom i huvudrollen. Det skulle dröja sju år till innan han fick rollen som Bond i Goldeneye. Rollen som Bond gick till slut, efter många olika turer, till Timothy Dalton. Maryam d'Abo fick å andra sidan egentligen bara jobbet att spela mot de manliga skådespelarna som skulle testas för rollen som Bond, men producenterna blev så imponerade att hon fick rollen som Bondbrud.
- Filmen innebar en förändring av figuren Bond efter filmerna med Roger Moore (1973-1985) som i sina Bond-filmer har en betydligt mer humoristisk framtoning. T.ex. skrevs scenen där Bond drog av en kvinna hennes BH, slog en KGB-agent och skulle mörda Pushkin speciellt för Dalton. Scener som skulle ha passat i en Moore-film, bl.a. en där Bond åker flygande matta, klipptes bort men finns numera utgivna som extramaterial på dvd-versionen.
- Filmen är den sista Bond-filmen som utspelar sig i det kalla kriget (där Bond bland annat besöker dåvarande Tjeckoslovakien) och väst kontra öst. Det kalla kriget slutade i själva verket omkring filmens premiär vilket gör att den idag kan kännas lite gammalmodig.
- Bond kör i filmen Aston Martin igen efter att under flera år kört andra märken än det klassiska märket som starkt förknippas med Bond-filmerna.
- De norska popgruppen A-ha har gjort filmens ledmotiv. Sångaren Morten Harket erbjöds en mindre roll i filmen som bov men tackade nej. Det skulle dröja ända till 2006 (Chris Cornell) innan en man framförde ett James Bond-ledmotiv. Musiken i övrigt är komponerad av John Barry - hans hittills sista Bond-soundtrack. Barry medverkar för övrigt i filmen som dirigent i Wien-scenen.
- Egentligen var det tänkt att den KGB-agent som Koskov skulle försöka sätta dit var general Gogol (som medverkat i flera tidigare Bond-filmer), men skådespelaren Walter Gotell var sjuk och orkade inte medverka mer än i en cameo i slutet av filmen. Det blev Gogols sista Bond-film eftersom Walter Gotell dog några år senare.
- Den ryska frasen Smiert Spionom (Död åt spioner) är en referens till SMERSH, den ryska spionorganisationen som James Bond möter i de första Bond-böckerna av Ian Fleming. Den har bara nämnts i en tidigare Bond-film, Agent 007 ser rött.
- Det här var den sista Bond-filmen med en titel från Flemings berättelser tills filmen Casino Royale (2006) annonserades.
[redigera] Taglines
The new James Bond... living on the edge.
[redigera] Rollista (i urval)
- James Bond - Timothy Dalton
- Brad Whitaker - Joe Don Baker
- Kara Milovy - Maryam d'Abo
- General Georgi Koskov - Jeroen Krabbé
- Necros - Andreas Wisniewski
- M - Robert Brown
- Q - Desmond Llewelyn
- Miss Moneypenny - Caroline Bliss
- Kamran Shah - Art Malik
- Felix Leiter - John Terry
- General Leonid Pushkin - John Rhys-Davies
- Saunders - Thomas Wheatley
[redigera] Externa länkar
 |
James Bond-filmer | |
|
|
||
