Köttätande växter
Wikipedia
Köttätande växter, eller insektsätande växter, är en gemensam benämning på växter som får tillskott av kväve och fosfor genom att fånga insekter eller små vattendjur och sedan lösa upp dem med proteinlösande enzymer eller med hjälp av bakterier. Det finns ca 500 arter av köttätande fröväxter inom ett flertal växtfamiljer som inte utgör någon naturlig systematisk grupp. I Sverige förekommer arter som tillhör familjerna flugtrumpetväxter, sileshårsväxter och tätörtsväxter. Gemensamt för dessa arter är att de växer i kvävefattiga, fuktiga miljöer (eller är helt vattenlevande som hos bläddrorna.)
Smådjuren fångas på olika sätt. Några växter är besatta med slemavsöndrande glandelhår, på vilka djuren fastnar, varefter bladen långsamt omsluter dem. Andra har liknande fånghår, men deras blad sluter sig inte. Bladen av några arter sluter sig plötsligt vid beröring av insidan. På några köttätande växter finns håligheter, i vilka djuren fångas. Andra arter avsöndrar ett slags honung, som lockar insekterna till bladen. Ett släkte har blad med blåsor, vilkas öppning är täckt med en klaff, som vid ett svagt tryck öppnar sig inåt, men sedan trycket upphört åter tillsluter blåsan.
[redigera] Köttätande växter i Sverige
- blekbläddra (Utricularia ochroleuca)
- dvärgbläddra (Utricularia minor)
- dvärgtätört (Pinguicula villosa)
- dybläddra (Utricularia intermedia)
- fjälltätört (Pinguicula alpina)
- flugtrumpet (Sarracenia purpurea)
- rundsileshår (Drosera rotundifolia)
- småsileshår (Drosera intermedia)
- storsileshår (Drosera anglica)
- sumpbläddra (Utricularia stygia)
- sydbläddra (Utricularia australis)
- tätört (Pinguicula vulgaris)
- vattenbläddra (Utricularia vulgaris)
