Kulturkanon
Wikipedia
En kulturkanon är ett rättesnöre över kultur. Tanken är att det finns vissa verk som är särskilt framträdande och karaktäristiska och som därmed kan utgöra en kulturkanon över ett land, en tid eller en civilisation. Exempelvis kom amerikanen Harold Bloom 1994 ut med boken The Western Canon som enligt hans tycke argumenterar för de viktigaste västerländska litterära verken.
Innehåll |
[redigera] Danmarks kulturkanon
Se huvudartikel: Danmarks kulturkanon
I december 2004 gav danmarks kulturminister Brian Mikkelsen i uppdrag till sju olika grupper inom sju olika kulturella fält att sätta samman en officiell dansk kulturkanon. Denna kanon skulle innehålla det bästa ur danskt kulturarv. Varje grupp fick välja tolv verk. Under arbetets gång tillkom barnkultur och musikområdet delades i två. Allt som allt innehåller den danska kulturkanonen 108 verk. I januari 2006 presenterades kanonen och den 15 augusti 2006 gavs den ut som en bok som också kommer att delas ut i danska skolor.
[redigera] Ett urval av verk ur dansk kulturkanon
- Arkitektur:
- Operahuset i Sydney av Jørn Utzon (1957)
- Dyrehaven i Jægersborg utanför Köpenhamn av Rudolph Rothe (1846)
- Århus rådhus av Arne Jacobsen och Erik Møller (1937-42)
- Frederiksstaden, (1749-) med bl.a. Amalienborg och Marmorkirken, Köpenhamn
- Vor Frue Kirke, (nuvarande utformning från 1811-29), Köpenhamns domkyrka
- Bildkonst:
- Solvognen från 1300-talet f Kr
- Det store relief av J.F. Willumsen (1923-1928)
- Stalingrad av Asger Jorn
- Design och konsthantverk:
- Vikingaskepp från 1042
- PH’s skärmsystem Poul Henningsen (1925 Fortfarande under utveckling)
- Pantonstolen av Verner Panton (1960)
- Kevihjulet för kontorsstolar av Jørgen Rasmussen
- Film:
- Vredens dag av Carl Theodor Dreyer (1946)
- Svält av Henning Carlsen (1966)
- Idioterna av Lars von Trier (1998)
- Festen av Thomas Vinterberg (1998)
- Litteratur:
- Den lilla sjöjungfrun av H C Andersen (1837)
- Enten – Eller av Søren Kierkegaard (1843)
- Vinteräventyr av Karen Blixen (1942)
- Fjärilsdalen av Inger Christensen (1991)
- Konstmusik:
- Völvans Spådom opus 71 av J.P.E. Hartmann och Fr. Winkel Horn (1872)
- Symfoni nr 4 av Carl Nielsen (1916)
- Antikrist av Rued Langgard (1923).
- Populärmusik:
- The Savage Rose debutalbum (1968)
- Værsgo av Kim Larsen (1973)
- Scenkonst:
- Jeppe på berget av Ludvig Holberg (1722)
- Julemandshæren med Teatergruppen Solvognen (1974)
- Barnkultur:
- Lego av Godtfred Kirk Christiansen (1958)
- Kalle Anka och den gyllene hjälmen av Carl Barks (1954)
- Gummi Tarzan av Søren Kragh-Jacobsen (1981)
[redigera] Kritik
Försöken att skapa kulturkanon har kritiserats hårt. Kritikerna menar bland annat att det är ett förenklat sätt att ringa in kulturen. Kritikerna menar också att en officiell statligt sanktionerad kanon inte sällan fungerar som politiska och nationalistiska verktyg sprungna ur ett föråldrat romantiskt synsätt på kultur, snarare än ett försök att faktiskt stärka kunskapen om kulturhistorien.
Lars von Trier, som själv kom med i den danska kulturkanon, protesterade mot hela projektet genom att filma sig själv när han klippte bort det vita korset på den danska flaggan, sydde ihop de röda kvadraterna för att sedan hissa den helröda fanan. Den helröda fanan som i detta sammanhang blev till en symbol över en totalitär stat, a la Sovjetunionen.
