Magnus Erikssons landslag

Wikipedia

Faksimil (något förminskad) av början till jordabalken i Magnus Erikssons landslag, efter en pergamentshandskrift från mitten av 1400-talet, i Kungliga biblioteket, Stockholm. (Översta raden utgör slutet av balkens register.) Från Nordisk Familjebok, artikeln "landslag".

Magnus Erikssons landslag är Sveriges första riksomfattande lagsamling som trädde ikraft på 1350-talet, varur konungabalken ofta citeras.

Före 1300-talet var landskapen de styrande vad gällde lagstiftning (se landskapslag) och under tiden närmast före 1350 blev även städernas egna lagar allt viktigare. En stark önskan att inordna hela riket under samma lagar blev allt tydligare och det blev Magnus Eriksson som genomförde det hela. Under sin regering utfärdade Magnus ett stort antal stadgar vilka bland annat avskaffade träldomen, sökte förhindra våldgästning och avgränsa den kungliga domsrätten.

Tillsammans med valda delar av landskapslagarna kom dessa stadgar att utgöra stommen i den landslag som utarbetades på Magnus order. Magnus hade ytterligare motivation för sitt arbete med gemensam landslag genom det faktum att landet som kyrkoprovins redan lydde under en gemensam kyrkolag samt att Norge redan fått en landslag genom försorg av Magnus Lagaböter.

Konungabalken i landskapslagen blir ofta uppmärksammad. Den stadgar att kungen ska företa en eriksgata, och väljas med konungaval. Detta anses ha haft betydelse för riksdagens uppkomst.

Se vidare landslag och landsrätt.