Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Opuntia - Wikipedia, den fria encyklopedin

Opuntia

Wikipedia

?Opuntia
Opuntia microdasys
Systematik
Domän: Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Caryophyllales
Familj: Kaktusar
Cactaceae
Underfamilj: Opuntioideaea
Släkte: Opuntia
Vetenskapligt namn
§Opuntia
Auktor: (L.) Mill., 28 Jan 1754[1]
Arter
  • Blågrön opuntia (O. scheerii)
  • Blåopuntia (O. azurea)
  • Buskopuntia (O. tuna)
  • Cylinderopuntia (O. fragilis)
  • Dvärgopuntia (O. rufida)
  • Fikonkaktus (O. ficus-indica)
  • Frilandsopuntia (O. polyacantha)
  • Guldopuntia (O. microdasys)
  • Klockopuntia (O. phaeacantha)
  • Krypopuntia (O. humifusa)
  • Praktopuntia (O. robusta)
  • Purpuropuntia (O. macrocentra)
  • Raggopuntia (O. leucotricha)
  • Rivieraopuntia (O. elatior)
  • Trädopuntia (O. monacantha)
  • Opuntia basilaris var. ramosa
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Opuntia är ett suckulent växtsläkte inom familjen kaktusar, med omkring 180 arter och har kanske större spridning än något annat släkte inom familjen Cactaceae. Opuntia har tidigare varit ett jättesläkte med extremt variation i utssende hos arterna. Numera är släktet splittat i flera mindra och kvar i Opuntia är de klassiaka "musse pigg-kaktusarna". De andra arterna har fördelats på Austrocylindropuntia, Brasiliopuntia, Consolea, Cumulopuntia, Cylindropuntia, Grusonia, Miqueliopuntia, Tephrocactus och Tunilla.

Innehåll

[redigera] Beskrivning

Buskar eller träd till 10 m. Stammarna är indelade i platta ledstycken. Unga skott bär små cylindriska till koniska blad som snart fallar av. areolerna bär glochider och ofta taggar och hår. Blommorna kommer fram på ledstyckenas kanter och saknar blompip. När blomman är överblommad. vissnar den och faller av och lämnar en cirkelrund fördjupning efter sig överst på den annars äggformade frukten. Frukterna är oftast köttiga och är ätliga hos flera arter. De innehåller flera hårda, ganska stora frön som sitter i fruktköttet. Frukternas utsida har glochider, så de måste hanteras varsamt.

Opus var namnet på en grekisk stad och lär betyda Fikonstaden.

[redigera] Förekomst

Man kan finna dem från Kanada via USA, Mexiko, Västindien, Galapagosöarna, till södra Argentina. Numera har de förvildats och finns runt hela medelhavsregionen, på Kanarieöarna, i Australien och i Sydafrika. De finns i såväl ökenområden som i bergstrakter med snö. Det finns opuntior som till och med klarar sig utomhus i Sverige. Vissa exemplar utsätts för temperaturer som ligger kring -20°C, medan en del västindiska arter inte tål temperaturer nära 0°C.

[redigera] Användning

Många arter odlas som prydnadväxter. Några bildar ätliga frukter som odlas lokalt eller kommersiellt. Opuntia är också värdväxt för Kochenill-lusen som tidigare användes för att färga rouge och läppstift i rödaste rött. Bland annat i Australien startades företag som kunde använda lusen i färgframställning.

[redigera] Odling

Opuntia-arterna är, med några få undantag, mycket lätta att odla. De flesta vill ha en jord som innehåller en rimlig mängd humus, men många kan odlas i vanlig lerjord från trädgården. Större delen av arterna växer bäst under lätt skuggat glas som unga plantor, men efter 3-4 år tål de fullt solljus. De behöver mycket vatten från vår till höst, när det är varmt. Det är omöjligt att nämna någon minimitemperatur för vintersäsongen, som skulle gälla generellt, eftersom det beror på varifrån arten härstammar. Ändå kan man säga att, med undantag av några få tropiska arter, de allra flesta arter tål temperaturer ner till 8°C. Det finns också många som tål frost, under förutsättning att de hålls torra.

[redigera] Referenser

  1. ^ The Cactus Family, Edward F.AndersonISBN 0881924989

[redigera] Illustrationer

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../o/p/u/Opuntia.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu