New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Sherry - Wikipedia, den fria encyklopedin

Sherry

Wikipedia

Källare med tunnor fyllda med sherry. De lagras enligt den så kallade solera-metoden.
Källare med tunnor fyllda med sherry. De lagras enligt den så kallade solera-metoden.

Sherry är ett berömt spanskt vin (starkvin) som tillverkas i området kring städerna Jerez,El Puerto de Santa María, Cadiz och Sanlúcar de Barrameda i Andalusien i södra Spanien. Namnet Sherry är en engelsk bastardisering av det spanska ordet Jerez (uttalas ungefär som heres) som i sin tur är en spansk version av det uråldriga Sheris. Det franska skrivsättet var en gång Xérèz.

Regionen är en Denominación de Origen (DO) och det officiella namnet är D.O. Jerez-Xérèz-Sherry y Manzanilla-Sanlúcar de Barrameda. Jerez blev en DO år 1935.

Sherry är Spaniens kanske enda riktigt säregna vinstil. Rioja kommer som en eventuell tvåa. Regionens stora trumfkort är den vita kalkjorden som kallas för albariza. Den finns i det område som brukar kallas för Jerez Superior och det är här som de finaste vindruvorna växer. Kalken ger vinet högre alkoholhalt och mera finess. Hettan, som annars skulle steka vinen på de vita sluttningarna, minskas av Poniente-vinden.

Druvorna som växer i regionen är Palomino Fino (cirka 95 %), Pedro Ximenez (PX) och Moscatel.

Sherry görs enligt den så kallade solera-metoden. Detta innebär att Sherry alltid är en blandning av viner av olika ålder. Tunnorna som vinet lagras i ligger i rader ovanpå varandra, så kallade criadera. Den tunna som är längst ner är den äldsta, soleratunnan, och det är härfrån vinet tappas på flaska. Då vin tas ur solera-tunnan fylls samma mängd (max 33%/år) på ur tunnan ovanför och så vidare.

En förvånande detalj för den som tror att sherry är en söt dryck är att all traditionell sherry är torr! De sötade versionerna har uppkommit som resultat av ett begär hos britterna, och det faktum att det är lönsamt att blanda i mängder av söt, billig och ofta dålig PX i torr sherry om den går att sälja för samma pris som en traditionell. Bilden av sherry som en söt dryck är så universell att även många spanjorer börjat tro att till exempel sherry av oloroso-stil bör vara söt. Som följd av detta skriver idag en del vinhus ut oloroso seco (seco betyder torr) på etiketten till sin traditionella oloroso.


[redigera] De olika sherrystilarna är:

  • Fino - kruttorr, blek sherry med nötaktig lätt kakaoaktig doft ([reduktiv bouqet]) som inte kommit i kontakt med syre under lagringen, eftersom den legat under en hinna jästsvamp som kallas för "flor". Mellan 15 och 18 procent alkohol.
  • Manzanilla - den torraste av alla sherryn, med en smak som ibland beskrivs som lätt saltig. Egentligen en fino, men då den görs i Sanlúcar kallas den Manzanilla och blir aningen annorlunda i smaken. Det har förklarats med havsvindarnas effekt på smaken i vinet, men det har troligtvis mer att göra med lägre temperaturer under lagringen. Mellan 15 och 19 procent alkohol. Det förekommer även understilar till Manzanilla (till exempel Manzanilla Pasada).
  • Amontillado - Bärnstensfärgad på grund av begränsad kontakt med syre. Man tillsätter brandy vilket leder till att skiktet av flor dör och vinet råkar ut för partiell oxidering. Mjukare än fino och manzanilla. I norden förekommer många billiga sötade varianter. Alkoholhalt mellan 16 och 22 procent.
  • Oloroso - torr, fyllig och oftast mörkare än amontillado. Intensiv doft. (Oloroso betyder doftande.) Oloroso stärks från början med brandy och flor uppkommer inte. Styrka 17 till 22 procent. Som ovan konstaterats förekommer mängder av söta varianter.
  • Palo Cortado - sällsynt sherry, som brukar karaktäriseras som ett mellanting mellan amontillado och oloroso.

Utöver dessa traditionella stilar gör man även följande.

  • Pedro Ximenez - gjort enbart på den druvan. Druvan får övermogna och jäses sedan partiellt så att det återstår mycket restsocker. Detta vin är mycket sött och mustigt och färgen är mycket mörk.
  • Moscatel - druvan behandlas på samma sätt som PX och är i princip rätt lika till sin stil, med andra aromer.

Till sist gör man även nyare stilar. Till dessa tillsätter man PX eller Moscatel för att få fram sötare viner.

  • Pale Cream - spanjorerna brukar tala om 'pili crim'. Vinet är blekt så som namnet låter påskina. 15,5 till 22 procent alkohol.
  • Medium - mörkare, med 15 till 22 procent alkohol.
  • Cream - detta är ett brittiskt påhitt, och känt bland annat med Harveys Bristol Cream i sin blåa flaska. Intensivt söt med en alkoholhalt som i Pale Cream.

Sherry är ett av världens mest underskattade stora viner, vilket är beklagligt för producenterna, men trevligt för konsumenterna eftersom priserna hålls mycket låga. Undantag är de så kallade Jerez de Sacristia som är specialviner, specialsherryn. Dessa kan vara mycket dyra, men är synnerligen svåra att få tag på.

En liknande, men allmänt sett mindre intressant vinstil än Jerez, är DO Montilla-Moriles, från vilket namnet amontillado ursprungligen kommer.

[redigera] Extern länk

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../s/h/e/Sherry.html

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu