Skånes järnvägsnät
Wikipedia
Skånes järnvägsnät är ett av landets mest utvecklade och också ett av landets lönsammaste. Banorna trafikeras till största del av Skånetrafiken och det är Skånetrafikens taxor och regler som gäller så länge man inte åker med X2000, som körs av SJ, eller vissa andra SJ-tåg. Trafiken är mest utbredd i västra Skåne mellan orterna Lund, Malmö och Helsingborg. Sedan år 2000 finns det en fast förbindelse, Öresundsförbindelsen, till Köpenhamn. Alla banor inom Skåne är elektrifierade, bortsett från den lilla del av Blekinge kustbanan som finns mellan Kristianstad och Blekinges gräns. Även denna del kommer vara elektrifierad sommaren 2007.
Innehåll |
[redigera] Stambanor och huvudnät
Skåne domineras av tre större järnvägar. En av de är Södra Stambanan som går från Malmö till Hässleholm och sedan vidare mot Stockholm. Banan är dubbelspårig men stora kapacitetsbrister råder på sträckorna Malmö-Lund och Lund-Hässleholm. Banverket planerar att bygga ut banan mellan Malmö och Lund till fyra spår.
Den andra större banan är Västkustbanan som knyter samman Malmö, Lund och Helsingborg. Banan fortsätter även norr om Helsingborg mot Båstad och vidare mot Göteborg. Sedan 2001 är sträckan Kävlinge-Helsingborg dubbelspårig och går även via Landskrona. 2005 var dubbelspåret mellan Lund och Vallkärra (mellan Kävlinge och Lund) klart efter en långdragen process. Sträckan mellan Lund och Helsingborg är alltså från 2005 dubbelspårig, men har stora kapacitetsbrister på sträckorna Helsingborg-Ängelholm och Förslöv-Båstad.
Den tredje dominerande banan är Öresundsbanan som sedan 2000 förbinder Malmö med Köpenhamn. Banan trafikeras var tjugonde minut av Öresundståg som fortsätter till Helsingör, på den danska sidan, och ofta till Lund och norrut på den svenska sidan. Öresundsbanan förbinds i Fosieby, sydöstra Malmö, med Kontinentalbanan. Kontinentalbanan går mellan Malmös bangård och Trelleborg och fanns redan innan Öresundsförbindelsen. Sträckan mellan sydöstra Malmö och Malmös bangård är hårt trafikerad eftersom både Öresundsbanan, Kontinentalbanan och Ystadbanan, från Ystad och Simrishamn, delar på dubbelspåren. Därför är det tänkt att Citytunneln ska stå klar 2011 med två spår under hela Malmö. Citytunneln kommer lösa många problem. Förutom att godstrafiken kan dominera Kontinentalbanan ensam, medan persontrafiken går genom Citytunneln, blir också Malmö C en genomfartsstation. Hela Öresundsbanan är dubbelspårig.
[redigera] Andra persontågstrafikerade banor
När Västkustbanan byggdes ursprungligen gick den inte vid kusten och därför gick den aldrig igenom Landskrona eller Helsingborg. Banan passerade inte heller Lund från första början. Allt efter som har man byggt om banan, för att Västkustbanan även skulle omfatta Lund, Landskrona och Helsingborg, och på så vis har det skapats nya vägar för tågen. Därför finns det nästan alltid två eller tre olika vägar tågen kan gå på i västra Skåne. I östra Skåne ser läget annorlunda ut. Förbindelserna är få och ofta av dålig kvalitet. Nedan följer en kortare redogörelse av banorna inom Skåne:
- Södra Stambanan: Malmö-Stockholm. Dubbelspårig och trafikeras av många olika tågslag ex pågatåg, öresundståg, X2000 och godståg. Banan håller för det mesta både höga hastighetsnivåer och hög komfort. Stora kapacitetsbrister främst mellan Malmö och Lund.
- Västkustbanan: (Malmö-)Lund-Göteborg. Dubbelspårig mellan Lund och Helsingborg. Kapacitetsbrist mellan Helsingborg och Båstad. Bra banstandard på de dubbelspåriga partierna, inkl banan norr om Båstad mot Göteborg. Tågen kan hålla en hög hastighet på den största delen av banan, dock inte på sträckan precis norr om Helsingborg.
- Öresundsbanan: (Malmö-)Fosieby-Kastrup-Köpenhamn. Banan är dubbelspårig och håller en hög bankvalitet hela sträckan. Kapacitetsbrist på sträckan Malmö-Fosieby.
- Skånebanan: Helsingborg/Kattarp-Hässleholm-Kristianstad. Banan är enkelspårig och håller en ganska låg banstandard. Trafikeras i huvudsak av gamla SJ-tåg, med inslag av pågatåg särskilt på sträckan Helsingborg-Åstorp. Sträckan Åstorp-Kattarp är i stora drag otrafikerad.
- Godsstråket genom Skåne: Ängelholm-Åstorp-Kävlinge-(Malmö-)Trelleborg. Banan består av Söderåsbanan mellan Åstorp och Kävlinge via Teckomatorp, Lommabanan mellan Kävlinge och Malmö (dock inte via Lund) och Kontinentalbanan mellan Malmö och Trelleborg. Banan är enkelspårig och trafikeras inte av persontrafik mer än på sträckan Kävlinge-Teckomatorp där pågatågen mellan Lund och Helsingborg via Teckomatorp går. Sträckan Malmö-Trelleborg trafikers av nattåg mot Tyskland (Berlin Express). Banstandarden är ganska låg och banan kräver upprustning innan persontrafik kan börja gå. För att kapaciteten på banan ska räcka till för persontåg krävs det att godstågen på banan kan gå andra vägar, vilket kräver ett färdigställande av Citytunneln samt Hallandsåstunneln.
- Ystadbanan: (Malmö-)Fosieby-Ystad. Förbinder Ystad med Malmö. Banan är enkelspårig och trafikeras till största del av pågatåg samt små mängder av godståg och direkttåg mellan Köpenhamn till Ystad, sk. Bornholmstågen. Banstandarden är acceptabel men hastigheten förblir låg längs hela banan tills vidare. Ungefär hälften av alla tåg mot Ystad fortsätter på Österlensbanan mot Simrishamn.
- Österlenbanan: Ystad-Tomelilla-Simrishamn. Banan är enkelspårig och sedan ett par år även elektrifierad. Banstandarden är låg, framför allt på grund av det icke helsvetsade spåret. Banan kommer dock att bli helsvetsad under sommaren 2006. Tågen utgörs till största del av pågatåg från Ystad/Malmö. Andra tåg går i princip inte på banan.
- Rååbanan:Eslöv-Teckomatorp-Helsingborg. Detta är den gamla delen av Västkustbanan via Helsingborg innan den nya banan via Landskrona byggdes. Banan är enkelspårig men håller en förhållandevis okej banstandard. Sträckan Teckomatorp-Helsingborg trafikeras till mesta dels av pågatåg mellan Helsingborg-Teckomatorp-Lund-Malmö. Sträckan Eslöv-Teckomatorp trafikeras inte av persontrafik.
- Blekinge Kustbana: Kristianstad-Karlskrona. Banan är för närvarande avstängd pågrund av elektrifiering. Tills sommaren 2007, då allt ska vara klart, går det bussar istället. Tidigare har Kustpilen, dieseltåg, fått trafikera banan men efter elektrifieringen ska Öresundstågen till Kristianstad från Malmö/Köpenhamn fortsätta hela vägen till Karlskrona. Banan håller en låg standard och restiderna är inte acceptabla.
[redigera] Banor som ej är trafikerade av persontåg
- Åhusbanan: Kristiandstad-Åhus. Banan trafikeras i låg grad av godståg. Det finns inga planer på att återuppta persontrafiken på banan.
- Staffanstorpsbanan: (Malmö-)Östervärn-Staffanstorp. Det finns stora planer på att banan ska börja trafikeras av pågatåg och att en utbyggnad till Dalby (och i längre fram i tiden ända vägen till Simrishamn) ska genomföras. Banan inrymms i Banverkets framtidsplan. Se mer nedan om Simrishamnsbanan.
- Markarydsbanan: Hässleholm-Eldsberga(-Halmstad). Trafikeras i huvudsak av godståg och X2000 mellan Malmö och Göteborg. Sträckan har inte i dagsläget någon mer kapacitet för pågatågstrafik. När Hallandsåstunneln är klar ska dock godstågen och X2000 från till exempel Malmö till Göteborg gå genom Hallandsåstunneln och inte på Markarydsbanan som idag. Då avlastas Markarydsbanan och på så sätt ska man få plats med pågatågstrafik. Fram till dess att Hallandsåstunneln är klar måste godstågen och X2000 gå via Markarydsbanan eftersom trafiken över Hallandsåsen varken medför höga hastigheter, tunga tåg eller fler tåg.
- Godsstråket genom Skåne: Ängelholm-Åstorp-Kävlinge-(Malmö-)Trelleborg. Trafikeras av persontåg på sträckorna Malmö-Fosieby och Kävlinge-Teckomatorp. Övriga sträckor planeras av Skånetrafiken att börja trafikeras någon gång under 2010-talet.
[redigera] Banor som planeras trafikeras i framtiden
Följande banor planerar Skånetrafiken att trafikera i framtiden:
- Kontinentalbanan
- Lommabanan
- Söderåsbanan
- Rååbanan (delen Eslöv-Teckomatorp)
[redigera] Banverkets projekt i Skåne
Citytunneln ska knyta samman Malmö C med Öresundsbron bättre än i dagsläget. Idag måste samtliga tåg vid Malmö C vända om de ska gå vidare. Detta tar lång tid och minskar också kapaciteten på Malmös bangård. Citytunneln börjar vid Malmö C där en ny, nedre station byggs, "Malmö C Nedre". Den stationen får fyra spår och trafikeras av alla tåg som går vidare mot Köpenhamn, inkl fjärrtåg.
Från Malmö CN går tågen i en tunnel under Malmö. Ungefär i mitten av tunneln stannar Öresundstågen och Pågatågen vid den underjordiska stationen Triangeln. På så sätt når man snabbare Malmös centrum. Triangeln beräknas dessutom bli Sveriges tredje största station med mer än 35 000 på- och avstigande passagerare per dygn. Från Triangelns station når man inte bara köpcentret utan massa andra byggnader i centrala Malmö. Stationen får två spår och en mellanliggande station.
Därefter forsätter banan i en tunnel söderut mot Hyllie. Strax före Hyllie station svänger banan upp ovan jord. Hyllie station kommer bli mittpunkten för ett nytt bostadsområde. Stationen får fyra spår, precis som Malmö CN, och söder om stationen kommer det att finnas en depå där tåg kan stanna och vända. Två av de fyra spåren fortsätter västerut och ansluter Öresundsbanan strax före Öresundsbron. Ett spår fortsätter österut mot Öresundsbanan och Kontinentalbanan. Meningen är att detta spår ska kunna användas för tåg som kommer från Ystad och Trelleborg men som ska fortsätta mot Lund. Banan österut kommer kunna byggas ut till dubbelspår och därför görs broar och annat breda redan från början.
Citytunneln kommer att bidra till ett effektivare järnvägssystem inte bara i Malmö utan i hela Skåne. Citytunneln frigör kapacitet på andra sträckor också vilket medför att till exempel Lommabanan, Simrishamnsbanan och banan mot Trelleborg kan börja trafikeras. Det möjliggör också en snabbare resa in till Malmö och tågen kommer att kunna gå var tionde minut mellan Malmö och Köpenhamn vid rusningstid. Dessvärre kommer projektet att kosta åtskilliga miljarder. Citytunneln väntas stå klar 2011.
För att ett tåg ska få gå genom Citytunneln krävs speciella krav. Godståg och dieseltåg får inte gå på sträckan och andra passagerartåg måste bland annat ha nödbromsblockering. Därför får inte pågatåg eller "vanliga" X2000 gå genom tunneln när den väl är färdig. Istället krävs det att pågatågen ersätts av en ny tågtyp som klarar kraven. De X2000 som går till Danmark och är ombyggda för dansk järnväg uppfyller dock kraven för att få gå genom tunneln. Öresundstågen uppfyller också kraven.
Hallandsåstunneln är antagligen ett av de mest kända projekt Banverket genomfört. Projektet har en lång historia, fylld med katastrofer, på nacken och har fortfarande inte slutförts. Tunneln består egentligen av två tunnelrör som går genom åsen. På ena sidan byggs en ny station för Båstad, med fyra spår, där de flesta tåg, dock ej X2000, kommer att göra uppehåll och söder om tunneln byggs en annan station, helt ny, i Förslöv. Vid Förslöv kommer lokaltågen att stanna dvs pågatåg. De nuvarande pågatågen kommer dock inte att få passera genom tunneln eftersom tågen inte har nödbromsblockering. Istället måste Skånetrafiken se över sina tåg och köpa in en ny tågtyp som kan ersätta de nuvarande pågatågen. Andra tåg, så som Öresundståg och de X2000 som går till Danmark uppfyller dock kraven.
Tunneln kommer att stå klar 2012, om inte något oväntat inträffar. Tunneln kommer att avlasta Markarydsbanan, där mycket gods går idag istället för på Hallandsåsen. Tunneln ger alltså nya möjligheter även för andra, avlägsna banor. Hallandsåsen medför även att godstågen måste gå på Godsstråket genom Skåne (Västkustbanan mellan Landskrona och Helsingborg är för brant) vilket medför att Godsstråket genom Skåne måste rustas upp. Det medför i sin tur att man kan samtidigt rusta upp banan för persontrafik.
När tunneln är färdig kommer den att kosta mer än 7 mdr kronor vilket är åtta gånger mer än vad som avsattes från början till projektet.
På lång sikt är det meningen att den numera upprivna järnvägen mellan Staffanstorp-Dalby-Sjöbo-Tomelilla ska återuppbyggas. I planen ingår även en upprustning av de kvarvarande sträckorna mellan Staffanstorp och Malmös bangård och Tomelilla och Simrishamn.
Simrishamnsbanan ger upphov till bättre kommunikationer i södra och östra Skåne med västra Skåne. Det skulle bli en stor reducering av pendlartiden mellan exempelvis Sjöbo och Malmö. Banan kommer att byggas ut i etapper med Malmö-Dalby som första etapp. Därefter kan det tänkas att man bygger etappen Dalby-Sjöbo eller hela sträckan Dalby-Tomelilla. Huvudmålet med banan är att restiden mellan Simrishamn och Malmö ska vara under 60 minuter. Idag är restiden mer än 90 minuter. Trafiken antas utgöras av pågatåg eller en eventuell efterträdare till pågatåg eftersom de nuvarande pågatågen inte får köra genom Citytunnln. Banan kommer att byggas enkelspårig med mötesstationer.
Norra tunneln syftar till att slutföra dubbelspårsutbyggnaden på Västkustbanan. Norra tunneln byggs från Knutpunkt i Helsingborg till lokalstationen Maria, i norra Helsingborg. Tunneln ska rymma ett dubbelspår.
Än så länge är frågan om hur dubbelspåret Ängelholm-Helsingborg ska byggas kontroversiellt. Sträckan Ängelholm-Maria ska byggas ut till dubbelspår i markplan, dvs ett till spår läggs i princip bara bredvid det nuvarande.
Helsingborgs kommun har dock föreslagit att en tunnel under Helsingborg är den effektivaste lösningen. Lösningen är dessvärre mycket kostsam. Byggstart är tidigast 2017.
Blekinge kustbana ligger till största delen i Blekinge men en bit, mellan Kristianstad och Bromölla ligger i Skåne. Kustbanan ska vara elektrifierad till sommaren 2007. Då ska Öresundstågen från Helsingör/Köpenhamn mot Kristianstad fortsätta mot Karlskrona. Detta medför kortare restider, inga dieselutsläpp vilket är bra för miljön (Kustpilen var dieseldrivet) samt ett mer integrerat tågnät där Blekinge knyts närmare Skåne.
- Lund-Malmö:
Banan mellan Lund och Malmö, som formellt är en del av Södra Stambanan, lider av stora kapacitetsbrister. Dessa brister är främst ett resultat av de olika hastigheter de många olika tågen på sträckan har. För att få bukt med hastighetskonflikterna mellan till exempel godståg och X2000 ska man bygga ut banan till fyra spår. Detta genomförs i flera etapper, den första har redan påbörjats.
Etapp 1, som redan har påbörjats och som ska vara klar vid påsken 2008, sträcker sig mellan Arlöv och Almedalsbron i Malmö, strax norr om Malmös bangård. I Arlöv ansluter nämligen den enkelspåriga Lommabanan vilket gör denna korta sträcka mellan Malmö och Arlöv ännu mer påfrestad. Förutom att man kommer att bygga ut från dagens tre spår till fem (fyra spår för Södra Stambanan och ett spår för godstågen från Lommabanan) ska man även bygga en planskild spårkorsning. Anledningen till detta är att tågen i Danmark kör i högertrafik medan svenska tåg går i vänstertrafik. Bytet av trafiken måste ske någonstans och därför har man anlagt den norr om Malmö.
Det finns två anledningar till att den planskilda korsningen läggs här. Den första är att det inte rymms någon planskild korsning varken på Malmös bangård, i Citytunneln eller på sträckan mellan Citytunnelns uppgång vid Holma och Öresundsbron. Den andra anledningen är att en planskild korsning före bangården medför att godståg norrifrån kan ta sig till bangården (som ligger väster om Södra Stambanan) utan att behöva korsa Södra Stambanan. På så sätt är det inte bara tågen mot Danmark som har en fördel av den planskilda korsningen utan även godstågen som går till bangården. Mer information om etapp 1 finns på banverket.se.
Den andra etappen sträcker sig mellan Arlöv och Flackarp, strax söder om Lund. Tidigare i år skickade Banverket sin plan för utbyggnad till regering. Regeringen väntas ge besked om en utbyggnad inom ett år. Banverkets nuvarande plan är en utbyggnad i markplan, dvs att man lägger ytterligare två spår bredvid de nuvarande två, detta trots stora protester i de små samhällena kring stambanan. Utbyggnaden medför också en ombyggnad av de pågatågsstationer som finns på sträckan. I Banverkets plan ska stationerna byggas med två sidoplattformer och fyra spår däremellan. Sträckan mellan Arlöv och Flackarp är idag en flaskhals, tillsammans med Malmö C som stoppar hela södra Sveriges tågtrafikutveckling. Etapp 2 väntas stå klar något år efter Citytunnln. Mer information om etapp 2 finns på banverket.se.
Den tredje etappen är sträckan mellan Flackarp och Lund C. Denna sträcka kommer dock vara komplicerad att bygga ut eftersom den bland annat går igenom bebyggda områden i Lund. När väl etapp 1 och 2 är utbyggda kommer dock trycket på att även denna sträcka byggs ut att öka så mycket att den antagligen inom ett par år efter etapp 2 är färdig byggs ut. När etapp tre är utbyggd från två till fyra spår kommer hela sträckan mellan Malmö godsbangård och Lund C att ha fyra spår. Dessutom kommer ett femte spår gå parallellt med de fyra spåren på sträckan Malmö godsbangård-Arlöv. Vid Arlöv kommer detta femte spår att vika av (Lommabanan).
