Skellefteå

Wikipedia

Skellefteå Siffrorna avser orten
Folkmängd⁽²⁰⁰⁵⁾	32 425
Area⁽²⁰⁰⁰⁾	2 160 hektar
Landskap	Västerbotten
Län	Västerbottens län
Kommun	Skellefteå kommun
Läge	64° 45´ N, 20° 59´ Ö

Skellefteå (sydsamiska: Skillehte el. Syöldete umesamiska Syöldate) är en tätort (stad) i Västerbotten och centralort i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Tätorten har 32 425 invånare (2005).

Ortnamnet skrevs 1327 Skelepht, men ursprunget är okänt. Det kommer kanske inte från det lokala ånamnet (i det här fallet Skellefteälven) som de flesta andra namn på -eå gör, utan både stadens och älvens namn har troligtvis tidigt samiskt ursprung. Skellefteälvens översta del är dock Sieldutjokk i dalen Sielduvagge, vilket inte är helt olikt det dialektala ortsnamnet ("Sch'ället"). Ett vanligt smeknamn bland invånarna är "Schtaan".

[redigera] Historia

Det är fastställt att människor fanns i trakten ca 6 000 år f.Kr, och flera sten- och bronsåldersfynd har också hittats. Från 1300-talet och framåt finns skriftliga källor, där det bl a berättas att det 1419 fanns 60 hushåll i socknen. 1543 hade antalet stigit till 372, och då uppförs också den första stenkyrkan, vars sakristia fortfarande finns bevarad i Skellefteå landsförsamlings kyrka, landskyrkan.

På 1500- och 1600-talen hade man planer på att anlägga en ny stad i Skellefte socken. När Piteå (som vid denna tidpunkt var beläget där dagens Öjebyn låg) brann ned år 1666, ville Piteås borgare anlägga en ny stad. Den skulle ligga omkring åtta mil söderut på Storkåge bys ägor (där samhället Kåge idag ligger), på grund av ortens naturligt djupa hamn. Den unge kungen, Karl XI, utfärdade också privilegier till den nya staden, vilken skulle heta Hedvigstad efter hans mor Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp. Piteås borgare ändrade sig dock i sista stunden och valde att istället återuppbygga Piteå på dess nuvarande läge, omkring en mil söderut närmare havet. Därmed skrinlagdes planerna på en ny stad mellan Piteå och Umeå.

Under den svenska stormaktstiden deltog de flesta män i krigen och bland annat slogs Skellefteå kompani ut helt två gånger. Det var änkorna efter alla soldater som fick dra det tunga lasset vid bygdens långsamma återhämtning i början av 1700-talet.

Mellan 1730 och 1862 utsynades 565 nybyggen i storsocknen. Därmed fick skelleftebygden den byastruktur som i stort sett var oförändrad fram till 1950-talet.

Handeln med trävaror tog fart, och kravet på en stadsbildning i Skellefte älvdal ökade. På initiativ av kyrkoherden Nils Nordlander grundades Skellefteå på Norrböle bys ägor. Det var trots hårt motstånd från borgarna i Umeå och Piteå, vilka hade handelsrättigheterna, som Skellefteå fick stadsprivilegier 1845. Skellefteå är därmed en av Norrlandskustens yngre städer. Kyrkplatsen vid Skellefteå landsförsamlings kyrka, allmänt kallat för "Landskyrkan" är däremot en urgammal mötesplats, där den s.k. Bonnstan tidigt växte upp med mängder av kyrkstugor. Den gamla stan har tyvärr eldhärjats flera gånger. Under 1900-talet utvecklades Skellefteå till en viktig industristad, emedan det mesta av den äldre träbebyggelsen, bl.a. det präktiga stadshuset i trä, gick i graven med efterkrigstidens rivningshysteri och ersattes med modern bebyggelse. Under hösten 1980 blev Skellefteå säte för Västerbottensteatern. Under 1990-talet och senare har Skellefteå utmärkt sig som en av Sveriges främsta musikstäder med bland annat rockband som Wannadies, Black Bonzo, Vintersorg och Otyg.

1834 Hovpredikanten Nils Nordlander, stadens grundare, blir kyrkoherde i Skellefteå.
1845 Skellefteå får stadsprivilegier.
1879 Skellefteås förste borgmästare, Arvid Hörnell, tillträder.
1895 Skellefteå får vattenledning från Falkträsket, "Johanna i parken" stadens första offentliga konstverk.
1908 Kraftstationen i Finnfors tas i drift.
1912 Förbindelsen med stambanan, Skelleftehamn - Bastuträsk, invigs.
1913 Skellefteå stadsförsamling (sedermera S:t Olovs församling), utbryts ur Skellefteå landsförsamling
1924 Den 10 december hittas guld under Fågelmyran utanför byn Bjurliden, vilket kom att leda till att samhället Boliden anlades.
1928 Smältverket i Rönnskär börjar byggas.
1967 Skellefteå stad, Skellefteå lands-, Bureå, Byske och Jörns kommuner förenas till en kommun
1974 Burträsk och Lövångers kommuner inlemmas i Skellefteå kommun
1978 Skellefteå AIK Hockey tar SM-guld
1985 Skeriaområdet, nuvarande Campus Skellefteå, med högre utbildning etableras
1990 Wannadies släpper "My Hometown", Skellefteå AIK Hockey åker ur Elitserien.
2006 Skellefteå AIK Hockey är tillbaka i Elitserien.

[redigera] Kommunikationer

Skellefteå kommer förmodligen återigen att få persontrafik med järnväg om/när Norrbotniabanan byggs (under utredning). E4:an passerar genom staden. E4 går här igenom bebyggelsen i likhet med många andra städer efter Norrlandskusten. Andra viktiga vägar är riksväg 95 ("Silvervägen"), med riktning mot Bodö (Norge), samt länsväg 364, som går via bland annat Burträsk en bit in i landet mot Umeå.

Persontrafik via tåg sker i dag via tågstationen i Bastuträsk som ligger i grannkommunen Norsjö dit anslutningsbussar till och från Skellefteå busstation går. Tågtrafiken passerar även Jörn i Skellefteå kommun.

Skellefteå flygplats är närmaste flygplatsen och är belägen i Falmark ca 20 km söder om Skellefteå.

[redigera] Utbildning

På Campus Skellefteå finns två universitet, Luleå Tekniska Universitet samt Umeå Universitet. Här finns även Vux-verksamhet och Kvalificerad yrkesutbildning (KY).

I Skellefteå finns fyra gymnasieskolor: Balderskolan, Anderstorpsskolan, Kaplanskolan samt friskolan John Bauer-gymnasiet. I Burträsk, cirka 40 km söder om Skellefteå, finns även ett Naturbruksgymnasium.

[redigera] Identifikationer

Skellefteå kallas ofta "Guldstaden"; detta på grund av Boliden ABs långvariga verksamhet i området, samt att det berömda Skelleftefältet är ett av världens mineralrikaste. Kommunens helägda kraftbolag, Skellefteå Kraft är det näst största svenskägda kraftbolaget (efter Vattenfall AB) och det fjärde största bland svenska och utländska bolag.

Musik och idrott, särskilt ishockey, har präglat staden. Skellefteå AIK Hockey är stadens stolthet och spelar från och med säsongen 2006/07 i Elitserien, efter 16 år i division 1/Allsvenskan.

[redigera] Stadsdelar

Skellefteå är indelat i 25 stadsdelar:

Alhem
Anderstorp
Bonnstan
Centrum
Degerbyn
Erikslid
Getberget
Hedensbyn
Mobacken
Moröhöjden
Morön
Moröbacke
Mullberget
Lund
Nordanå
Norrböle
Norrhammar
Prästbordet
Sjungande Dalen
Solbacken
Sunnanå
Sörböle
Tuvan
Vitberget
Älvsbacka

[redigera] Sport & Fritid

Soo Shim Taekwondo Klubb grundades 1988 med namnet Skellefteå Taekwondo Klubb. Klubben var på den tiden relativt liten och fram till 1995 låg medlemsantalet och pendlade mellan 20 - 40 stycken. I dagsläget ligger medlemsantalet på cirka 350 aktiva medlemmar i åldrarna 6 - 60 år (vilket gör den till Skellefteås största kampsportsklubb). Klubben är framgångsrik inom tävlingar och vinner ofta pris som Bästa Klubb. Nyligen håller även Hapkido till i Soo Shims lokaler.

Shackklubben har även bra beläggning och attraherar alla åldersgrupper, även pensionärer.

Föreningen Skellefteå AIK innefattar en rad olika idrotter, med ishockeyn som den största, där man för närvarande spelar i Elitserien. Fotbollsklubben i staden bytte inför säsongen 2006 namn till Skellefteå FF, och spelar i division 2.