Starkström
Wikipedia
I svenska elsäkerhetsbestämmelser definieras starkström (något förenklat) som "sådan ström, spänning eller frekvens som kan vara farlig för person, husdjur eller egendom".
Ström i det här sammanhanget avser elektrisk ström, som mäts i ampere. Begreppet starkström syftar inte på något särskilt antal ampere; en orsak till detta är att redan en mycket liten ström kan orsaka skada.
En ström av 10 mA (tio milliampere, en hundradels ampere) som går genom hjärtat kan vara direkt dödande. För att detta skall inträffa krävs, enkelt uttryckt, att kroppen utsätts för en viss elektrisk spänning som är beroende av strömmens frekvens, luftfuktigheten, avståndet mellan beröringspunkterna, vad man ätit och så vidare. Det går alltså inte att säga exakt hur stor denna spänning är. I ett vanligt vägguttag är spänningen 230 volt, 50 Hz växelspänning, vilket är fullt tillräckligt för att döda en människa. Spänningen 230 volt betraktas lagenligt som lågspänning - lågspänning är alltså inte ofarlig.
Tidigare användes 220 volt, men 1988 gjordes en anpassning till internationell standard så att 230 volts spänning infördes (mäts mellan fas och neutralledare). För trefasanläggningar höjdes systemspänningen (mäts mellan två olika faser) från 380 volt till 400 volt.
Om en anläggning är så beskaffad att ovanstående kan inträffa, så betraktas alltså anläggningen som en starkströmsanläggning. Exempel på starkströmsanläggningar är alla elektriska installationer i hushållet, motorvärmare till bilen, kraftledningar och elektriska järnvägar och spårvägar.
För att få bygga eller reparera starkströmsanläggningar krävs, med enstaka undantag, särskild utbildning.
För starkströmsinstallationer i hushåll använder man normalt följande färger på ledningarna för att skilja dem åt:
Grön-gult: Skyddsjord, betecknas PE, (Kan även vara röd i äldre installationer)
Blått: Neutralledare, betecknas N, normsatt 1995
Brun: Fasledare, betecknas L1, (svart användes tidigare men i nya anläggningar efter 1995 gäller brun som första fas)
Svart: Fasledare, betecknas L2, för andra fasen i en trefasanläggning
Grå: Fasledare, betecknas L3, för tredje fasen i en trefasanläggning
Jfr svagström.
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
- Svenska Elektriska Kommissionen: Standardspänningar för överföring och distribution av energi, SS 4210501, 1988-01-27 (230 volt infördes)
- Elsäkerhetsverket
