Symbolisk interaktionism
Wikipedia
 |
Denna artikel behöver wikiformateras. |
| Hjälp gärna till med den här och andra artiklar som saknar wikiformatering. |
Symbolisk interaktionism är ett sociologiskt perspektiv (paradigm) som fått stor betydelse för många områden inom sociologin. G.H. Mead utvecklade grunderna för symbolisk interaktionism, och hans elev Herbert Blumer myntade själva termen ifråga. Blumer sammanfattade perspektivet i att människor agerar mot objekt baserat på betydelsen de objekten har för dem, och de här betydelserna kommer från social interaktion och modiferas genom tolkning.
I det symboliskt-interaktionistiska synsättet är hela samhället en summa av alla pågående interaktionshändelser, som också bör uppfattas som en process stadd i ständig förändring, inte som en beständig struktur.
Symbolisk kommunikation innebär att meningsfulla gester används medvetet. Väsentligt i kommunikationen är att budskapet uppfattas på samma sätt av avsändare och mottagare. Människor använder sig av symboler när de interagerar. Symboler är t ex ljud, gester, handlingar eller föremål. Dessa blir symboliska när de syftar på något utöver sig själva. Ord är ett exempel på symboler, i sig själva betyder ljudkombinationer ingenting men de kan sammanställas till ord som representerar begrepp samt föremål och ting som hör till begreppsområdet. Ord kan också representera och användas medvetet för att vittna om användarens karaktär, sociala ställning, talanger, attityd til åhöraren osv. Ord och företeelser får sin symboliska innebörd under samspel mellan människor.
Att komma överens om betydelser är därför ett väsentligt inslag i det sociala samspelet. Vid samspelet efterstävar och åstadkommer man vanligen en gemensam definition av situationen.
Interaktion innebär ett samspel; en ömsesidighet ett växelspel
Socialisation: erfarenheter och kunskaper Primär socialisation, sekundär socialisation, barns socialisation kopplat till förutsättningar, livsstil, livsförlopp
Rolltagande = att ta den andres perspektiv; spegling, spegeljag
Medvetande, identitet. Jaget består av subjektsjag och objektsjag
Utveckling i faser: lek, spel, generaliserade andre
Definiera situationen, omdefiniera situationen, föreställningar Om vi definierar en situation som verklig så får den verkliga konsekvenser Subjektiv erfarenhet ”röst” viktigt
Gruppen viktig i detta perspektiv; gruppen en spegel, visar min sociala identitet
”Vi- och – dom” centralt är hur rolltagande sker
Socialisering i arbetslivet är centralt. Karriärbegreppet och yrkesidentitet
H. Becker: Stämplingsteorin: tillskriva andra tillkortakommanden, startar en stämplingsprocess/ utstötningsprocess. Jfr mobbning i arbetslivet
