Valsning
Wikipedia
Valsning, plastisk bearbetning av ett material då det passerar genom två eller flera roterande valsar varvid tjockleken (och ibland även bredden) på materialet minskar, samtidigt som dess inre struktur förändras. Inom metallindustrin är valsning i valsverk den dominerande bearbetningsprocessen för tillverkning av en mängd produkter (ex stång, tråd, plåt och band). Valsning tillämpas även vid tillverkning eller fördädling av andra material (ex.plast, glas, tyg och livsmedel) och benäms då i vissa sammanhang kalandrering
Vid valsning av metaller används två huvudtyper av valsar; släta för valsning av platta produkter, plattvalsning, samt spårade (kalibrerade) för valsning av långa produkter, spårvalsning. Hos de senare finns ett antal spår uppsvarvade vilka, alltefter spårens form och djup, ger olika öppningar i valsarna. Vid passagen genom dessa öppningar ges materialet successivt den önskade formen. Valsarna i kan vara tillverkade av gjutjärn, stål eller olika hårdmetaller (vanligt i trådvalsverk och folieverk).
Processen kan ske såväl varmt (ca 1 000 °C för stål, se varmvalsning) som kallt (d.v.s. vid rumstemperatur, se kallvalsning) Varmvalsning används framför allt för valsning av grövre tvärsektioner (ex. grovplåt och profiler för bl.a. varvsindustrin) samt för tillverkning av balk, räls, ring och rör. Kallvalsning utnyttjas för tillverkning av bl.a. tunnplåt med tjocklek mindre än ca 2 mm. Vid varmvalsning av ex. koppar och aluminium är valsningstemperaturen lägre än för stål.
