Diskusjon:Norsk språk

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket

Denne artikkelen dreier seg kun om språkhistorie og språkpolitikk, og hovudsakleg etter 1814. Den tilsvarande artikkelen på bokmål handlar i tillegg om språkleg genetikk, fonetikk og dialektar. Kunne nokon med litt peiling tenkje seg å skrive litt om dette på nynorsk, og litt om eldre historie òg? --Eddi 23:27, 18 Oct 2004 (UTC)

Ja, slik det står no er det ikkje bra. Ein start vil vere å handsame norsk som andre språk, dvs. å bruke språkmalen på denne artikkelen, og ssv. ta ut mykje av det som er her no og over i separate artiklar. Trondtr 12. jun 2005 kl. 1935 (UTC).

Jo meir eg ser på denne artikkelen, desto verre ser det ut. Eg har dermed gjort framlegg om å løfte han fram via eit eige prosjekt, Wikipedia:Wikiprosjekt Norsk språk. Trondtr 12. jun 2005 kl. 2236 (UTC).

Eg la no inn ein liten tekst i avsnittet "Indre språkhistorie". Det vi bør arbeide fram i mot er tre underkapittel i dette avsnittet (gammal- mellom- og nynorsk), omtrent så store som dagens mellomnorsk-artikkel, gjerne kopiert frå den artikkelen, og så bygd ut med meir utførlege separatartiklar.

[endre] Tudelad klassificering

Tack vare SILs mycket underliga beslut att dubbelklassificera norska på grundval av att det har två olika skriftspråk är det en mycket spridd missuppfattning att norska kan klassificeras som östnordiskt. Samtliga källor, inklusive Encyclopedia Britannica och samtliga stora norska uppslagsverk, linvgistisk litteratur och framförallt Norsk Språkråd anser att norska enbart kan klassificeras som ett västnordiskt språk. Jag skickade en förfrågan om det här till Marit Hovdenak och fick följande svar (min understrykning):

Hei!

Takk for interessant førespurnad, som kom i ferien min. I Noreg er det vanleg å klassifisere både bokmål og nynorsk som vestnordisk. Det står slik under oppslagsordet "vestnordisk" i Bokmålsordboka, Nynorskordboka og Norsk ordbok frå Kunnskapsforlaget. I Kunnskapsforlagets store norske leksikon står det i artikkelen "Nordiske språk": "vestnordisk, som omfatter norsk (med skriftspråksvariantene bokmål og nynorsk), islandsk og færøysk".

Elles har bl.a. Lars S. Vikør komme inn på spørsmålet, også i ting han har skrive på engelsk, jf. nettsidene til Språkrådet. I boka "Språknormer i Norge" av Helge Omdal og Lars S. Vikør skriv den sistnemnde: "Men no har vi i Noreg to standardspråk, bokmål og nynorsk. Er dette to språk, eller berre to målformer, altså former av eit felles norsk språk? Det finst ikkje noko objektivt svar på dette". Forfattaren svarer sjølv at det truleg er mest rett og dekkjande å halde fast på den offisielle termen "målformer".

Konklusjonen min blir då at norsk, både bokmål og nynorsk, bør klassifiserast som vestnordisk.

Vennleg helsing

Marit Hovdenak - rådgjevar

Språkrådet, Postboks 8107 Dep, 0032 OSLO

Gateadresse: C.J. Hambros pl. 5

E-postadresse: marit.hovdenak(at)sprakradet.no

http://www.sprakrad.no el. http://www.språkrådet.no

Att överhuvudtaget jämställa skriftspråk med talspråk i en katalog över språk är en mycket underlig teori. Språk är i första hand talade och skriftspråk är enbart en ungefärlig återgivning av det talade språket, och detta oavsett dialekt. Eftersom den väst/östnordiska klassificeringen bygger på historiska grunder är det omöjligt att omklassificera ett språk såvida man inte vill påstå att majoriteten av norrmän någon gång under det danska styret började prata flytande danska och helt gav upp norskan; en rätt bisarr tanke.

Peter ^Isotalo 17. august 2005 kl. 18:14 (UTC)

Eftersom du inte vill tala om talspråk här, låt mig anföra et skriftspråksargument: Bokmål ~ riksmål ~ dansk är et skriftspråkskontinuum utan någon som hälst definitiv ”gräns”. Du anför i övrigt talspråksargumentet att ”såvida man inte vill påstå att majoriteten av norrmän någon gång under det danska styret började prata flytande danska och helt gav upp norskan”. Det implicerade argument här diskvalifiseras självsagt av din egen reservation emot talspråksargument...

Annars är frågan självsagt inte vad man från Oslo anser vara politisk opportunt, men vad språkets struktur (det vare sig skriftspråk eller talspråk) är. Språkliga argumenter behövs här. Det är ointeressant vem som säger att de menar så eller så. Det interessanta är vilket vetenskapligt grundlag som finns. Olve 17. august 2005 kl. 19:33 (UTC)

[endre] Oppdeling

Denne artikkelen står no høgt på lista over lange artiklar, samtidig som han er full av hol. Løysinga er å dele opp i spesialartiklar. Eg startar ut med å flytte det største delkapitlet, ytre språkhistorie, og erstattar det med ei oppsummering, og ei lenkje til den lange artikkelen. Trondtr 22. januar 2006 kl. 11:48 (UTC).

Oppdelinga held fram. Målet må vere å få ein balansert artikkel det er mogleg å lese gjennom, med lenkjer til eigne kapittel. Lånordavsnittet bør vere neste steg. Trondtr 31. mai 2006 kl. 09:04 (UTC).