Åke Ohlmarks
Wikipedia
Åke Ohlmarks, född 1911 i Kristianstad, Skåne län, död 1984 i Crist di Niardo, Brescia, Lombardiet, Italien, svensk översättare, författare, religionshistoriker. Fil.dr vid Lunds universitet 1937, men fick inte docentbetyg på sin avhandling och blev därför utestängd från en akademisk karriär. Var lektor i svenska vid universiteten i Tübingen, Tyskland mellan 1933 och 1934, Reykjavik, Island mellan 1934 och 1935 samt i Greifswald, Tyskland mellan 1941 och 1945. 1944 grundade Ohlmarks ett religionsvetenskapligt institut i Greifswald tillsammans med den nazistsympatiserande teologen Wilhelm Koepp. Under nittonhundrafemtiotalet arbetade Ohlmarks som manusansvarig på företaget Europafilm. Arbetade sedan som översättare och författare fram till sin död. Översatte bland annat Shakespeare, Dante, Koranen, Nostradamus profetior, eddadikterna och de svenska landskapslagarna till modern svenska.
Ohlmarks är idag mest känd för att ha översatt Sagan om Ringen-trilogin. Hans översättning följde äldre översättarprinciper, där huvudsyftet var att göra arbetet läsbart för en svensk publik. J.R.R. Tolkien, vars kunskaper i modern svenska var begränsade, var mest kritisk mot att Hobbits översattes med hober, men övertalades av Ohlmarks att acceptera översättningen som bättre svenska. Senare generationer med betydligt bättre utvecklade anglosaxiska referensramar, framförallt inom tolkiensällskapen, har varit mycket kritiska mot Ohlmarks översättningar. Den svenska versionen var en av de första som översattes, och efter den svenska och holländska versionen så skrev Tolkien en lång "guide" till andra översättare, som på så sätt fick hjälp med att förstå Tolkiens avsikter, något som Ohlmarks inte hade haft.
Ohlmarks var en stridbar person och tolkienfanatikernas kritik bemöttes våldsamt av honom, bland annat genom boken Tolkien och den svarta magin, en bok om knark, sexorgier, djävulsdyrkan, nynazism, mordbrand, maffiametoder och annat som Ohlmarks påstod florerade inom tolkiensällskapen. Efter det har han aldrig mer blivit populär inom tolkienkretsarna. En ny översättning av Tolkiens verk har gjorts 2004 av Erik Andersson och Lotta Olsson. För en äldre generation Tolkienfans är dock Ohlmarks översättning den kanoniska. Emellertid innehåller den många översättningsfel.
Ohlmarks översatte även Wulfilas Silverbibel, dock med något tveksamma resultat. Han skrev vidare ett stort antal böcker om svenska och utländska kungligheter (inklusive en biografi över Gustaf V), där särskilt de senare verken dock utmärker sig för stora mängder sak- och slarvfel. Det senare gäller också hans biografi över vännen Sten Broman.
Innehåll |
[redigera] Publikationer om religions- och fornhistoria
Ohlmarks, Åke (1936a), Isländska hov och gudahus, i: Bidrag till nordisk filologi tillägnade Emil Olson den 9 juni 1936, S.339-355.
Ohlmarks, Åke (1936b), Totenerweckung in Eddaliedern, i: Arkiv för nordisk filologi 52, S 264-297.
Ohlmarks, Åke (1937), Heimdalls Horn und Odins Auge. Studien zur nordischen und vergleichenden Religionsgeschichte, Erstes Buch (I-II) Heimdallr und das Horn, Lund.
Ohlmarks, Åke (1939a), Studien zum Problem des Schamanismus, Lund.
Ohlmarks, Åke (1939b), Anmärkningar och genmäle angående Heimdall, i: Arkiv för nordisk filologi 54, S. 354-363.
Ohlmarks, Åke (1939c), Arktischer Schamanismus und altnordischer Seiðr, i: Archiv für Religionswissenschaft 36, S. 171-180.
Ohlmarks, Åke (1941a), Stellt die mythische Bifrost den Regenbogen oder die Milchstrasse dar? Eine textkritisch-religionshistorische Untersuchung zur mythographischen Arbeitsmethode Snorri Sturlusons, (Meddelande från Lunds astronomiska observatorium, Ser. II Nr. 110), Lund.
Ohlmarks, Åke (1941b), Das Grabschiff. Studien zur vorgeschichtlichen nordischen Religionsgeschichte, i: Zeitschrift für systematische Theologie 18, S. 150-158.
Ohlmarks, Åke (1943a), Studien zur altgermanischen Religionsgeschichte. 4 Aufsätze, Leipzig.
Ohlmarks, Åke (1943b), Die klassischen Isländersagas und ihr Ehrbegriff, i: Grundmann, Walter (Hg.), Die völkische Gestalt des Glaubens, Leipzig, S. 157-220.
Ohlmarks, Åke und Lars Åkerberg (1944a), Thomas Thorild als Vorläufer der neuzeitlichen Religionswissenschaft, Greifswald.
Ohlmarks, Åke (1944b), Alt-Uppsala und Urnes. Untersuchung zur Entstehung der Dreischiffstabkirche und des ältesten germanisch-heidnischen Kulthauses, (Meddelande från Lunds astronomiska observatorium, Ser. II Nr. 115), Lund.
Ohlmarks, Åke (1944c), Alt-Uppsala und Arkona, in: Vetenskapssocieteten i Lund, Årsbok 1943, Lund, S. 79-120.
Ohlmarks, Åke (1945), „Toalettredskapen“ och solreligionen under yngre bronsåldern, in: Fornvännen 40, S. 337-358.
Ohlmarks, Åke (1946), Gravskeppet. Studier i förhistorisk nordisk religionshistoria, Stockholm.
Ohlmarks, Åke (1963), Hällristningarnas gudar. En sammanställning och ett förklarningsförsök, Stockholm.
Ohlmarks, Åke (1979), Vårt nordiska arv. från 10.000 f.Kr. till medeltidens början, Stockholm.
[redigera] Memoarer
Ohlmarks, Åke (1965), I paradiset. Levnadsminnen I, Uddevalla.
Ohlmarks, Åke (1980a), Doktor i Lund. En bok om akademiska intriger, Stockholm.
Ohlmarks, Åke (1980b), Efter mig Syndafloden. Greifswald-Berlin-Hamburg 1941-1945, Köping.
[redigera] Filmmanus
- 1958 - Ett svårskött pastorat
- 1955 - Janne Vängman och den stora kometen
- 1953 - Flickan från Backafall
- 1951 - Greve Svensson
[redigera] Filmografi roller
[redigera] Regi
[redigera] Källor
Heinrich, Fritz (1997), Das religionswissenschaftliche Institut der Ernst Moritz Arndt-Universität Greifswald 1944-1945, i: Zeitschrift für Religionswissenschaft 5, S. 203-230.
Heinrich, Fritz (2002), Die deutsche Religionswissenschaft und der Nationalsozialismus. Eine ideologiekritische und wissenschaftsgeschichtliche Untersuchung, Petersberg.
Jarring, Gunnar (1992-1994), Ohlmarks, Åke Joel, i: Svenskt Biografiskt Lexikon Bd. 28, Stockholm, S. 111-117.
Marell, Anders (1998), Åke Ohlmarks – schwedischer Lektor, Nazimitläufer und/oder Geheimagent?, i: Germanisten 1-3 Jg. 3, S. 93-100.
