Bävrar
Wikipedia
| ?Bävrar | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Gnagare Rodentia |
| Familj: | Bävrar Castoridae |
| Släkte: | Bävrar Castor |
|
|
|
| §Castor | |
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Bävrar (Castoridae) är en amfibisk däggdjursfamilj i ordningen gnagare som blott innehåller ett enda släkte Castor. Bävrar bygger fördämningar och blir i genomsnitt cirka 15 år gamla. Ordet kommer ytterst från ett urindoeuropeiskt *bhebhru- som betyder något i stil med "brunt djur"; se vidare följande schema.
Familjen består av ett släkte med två arter.
- Europeisk bäver (Castor fiber)
- Amerikansk bäver (Castor canadensis)
Innehåll |
[redigera] Utseende
Bävrar kan nå en längd upp till 1,4 meter och en vikt från 35 kilogram. Pälsen är brun och mycket tät. På en kvadratcentimeter hud finns omkring 23 000 hår. Människans hud har bara 600 hår per kvadratcentimeter. Pälsen skyddar djuret mot underkylning och bävrarna rensar den fortlöpande och smörjer in den med ett flottigt ämne, bävergäll. Med sina spolformiga kroppar, med svansen som liknar en fena och med simhud mellan fingrarna är bävrarna perfekt anpassade till livet i vattnet. När bävrar dyker stänger de näsan och öronen. De klarar sig under vattnet utan att andas i upp till 20 minuter.
[redigera] Utbredning
Den europeiska bävern fanns tidigare i stora delar av Europa och Asien. Efter många år av jakt och förstörning av dess territorium genom lantbruk och röjning, främst utdikningar gick antalet bävrar stark tillbaka. I mitten av 1900-talet satte man in skyddsåtgärder och beståndet har återhämtat sig.
Den nordamerikanska bävern är fortfarande rikligt förekommande på stora delar av kontinenten. Där är också en begränsad jakt tillåten. Beståndet i Finland består av amerikansk bäver. Man importerade bävrar från Kanada efter det att den inhemska arten utrotats.
[redigera] Levnadssätt
Bävrar lever alltid i närheten av vattendrag. Där bygger de sina dammar av grenar, kvistar och slam. Vanligtvis ligger dammens ingång under vattenytan. En vuxen bäver kan under en natt gnaga av ett träd med 50 centimeters diameter. Bävrar går inte i ide utan är aktiva hela året. I maj månad förds årskullen som kan bestå av upp till fyra ungar. Barn brukar säga att bävrar äter träd men trädfällandet görs för att få material till dammbyggen, födan däremot består främst av kvistar och vattenväxter.
För 10 000 år sen fanns det en art av jättebäver (Castoroides ohioensis) i Nordamerika som blev upp till 2,5 meter lång.
