Brunhilda

Wikipedia

Brunhilda, (534-613), dotter till den västgotiska kungen Athanagild och omkring år 567 gift med kung Sigibert I av Austrasien.

Vid giftermålet konverterade hon från arianism till romersk katolicism. Hennes syster Galswintha gifte sig med Sigiberts bror Chilperic I, men hon blev mördad och han gifte om sig med sin älskarinna Fredegund, något som väckte Brunhildas hat och ledde till i 40-årigt krig mellan de östfrankriska och västfrankiska rikena. Sigibert besegrade Chilperic och hyllades som Paris erövrare, och Germanus försökte medla fred, genom att skriva till Brunhilda och få maken att skona sin bror, men med liten framgång; det ignorerades, och Sigibert gav sig av för att belägra Tournai.

Fredegund hyrde då två lönnmördare som dödade Sigibert med förgiftade dolkar. Brunhilda tilfångatogs och spärrades in i Rouen. Hon undkom dock därifrån och försökte nu få makten över Austrasien i sonen Childebert II:s namn, men motarbetades av adeln. Hon styrde Austrasien tills Childebert blev tillräckligt gammal i början av 580-talet. Då han dog hösten 595 försökte hon styra Austrasien och Burgund i sonsönerna Theodebert II och Theodorik:s namn, men hamnade i exil, där hon fick Theodoric att attackera sin bror och dennes familj. Desiderius, biskop av Vienne (senare S:t Didier) anklagade henne offentligt för incest och grymhet, och hon hyrde tre lönnmördare som dödade honom i en by som nu heter Saint-Didier-sur-Chalaronne.

Då Theodoric dog 613 utnämnde hon en av sina sonsonsöner till kung, men adeln protesterade och frågade istället Fredegundas son Chlothar II, som var kung över en stor del av Frankrike, om hjälp. Hon anklagades för åtskilliga mord, bl.a. Desiderius. Hon dömdes till tre dagar i sträckbänk och avrättning. En källa menar att hon blev släpad efter en märr tills hon dog, andra att hon bands fast mellan vildhästar som slet henne i stycken.