Användare:Draken-Albert/ solen (Astronomi)

Wikipedia

FAKTARUTA - (ASTRONOMI)
Apollo - solen

Solen
Objektet
Status		stjärna
Tillstånd		gas
Spektraltyp		G 2
HD		?
Luminositet		?
Upptäckt av		okänd
Upptäcktsdatum		-	-	-	-
Epok		-
Magnitud		-26,8^m
Albedo		-
(^a)magnitud		4,8^m
(^s)magnitud		-26,8^m
Läge
Rektascension		-
Deklination		-
Mått
Diameter(^e)		1 392 530 km
Längd		-
Bredd		-
Höjd		-
Volym		1,41 x 10¹⁸ km³
Volym(^j)		1 300 000 gånger
Yta		6,09 x 10¹² km²
Yta(^j)		11 900 gånger
Fysik
Massa		1.9891 x 10³⁰ kg
Massa(^j)		332 950 gånger
Medeltäthet		1 410 kg/m³
Medeltäthet(^j)		0,26 gånger
Densitet kärnan		1 408 g/m³
Densitet medel		1 411 kg/m³
Gravitation(^e)		273,95 m/s^-1
Temperatur(ⁿ)		-
Temperatur(^d)		-
Temperatur(^k)		5 000 237°C
Temperatur(^y)		6 053°C
Tryck		86,8 Pa
I atmosfärens
Väte	(H)	73,46 %
Helium	(He)	24,85 %
Kol	(C)	0,29 %
Kväve	(N)	0,09 %
Syre	(O)	0,77 %
Neon	(Ne)	0,12 %
Magnesium	(Mg)	0,05 %
Svavel	(S)	0,04 %
Kisel	(Si)	0,07 %
Järn	(Fe)	0,16 %
Rörelser
Rotationstid		-	25 d	9 h	7 m
Omloppstid		24 x 10⁷ år	000 d	00 h	00 m
Flykthastighet		617,3 km/s^-1
Egenrörelse		?
Banhastighet		220 km/s
Avstånd och vinklar
Medelavstånd(¹)		262 284 500 000 000 000 km
Störst avstånd		?
Minst avstånd		?
Excentricitet		?
Banlutning(²)		7° 15'
Axellutning(³)		?
Månar och ringar
Antal månar(⁴)		9 st
Antal ringar(⁵)		1 st
Storleks förhållande

solen - jorden
Förklaringar till tabellen ovan
Tecken		Betydelse
(¹)		Från Vintergatans centrum
(²)		Jordens bana = 0°
(³)		Banan = 0°
(⁴)		planterna
(⁵)		Asteroidbältet
(^a)		Absolut
(^d)		Dag sidan
(^e)		ekvatorn
(^j)		jorden = 1 gång
(ⁿ)		Natt sidan
(^s)		Skenbar

[redigera] Solen - stor men liten

Solen är centralkroppen i vårt solsystem. Det är kring denna som alla solsystemet:s medelemmar rör sig omkring i sina olika banor. Solen är det största objektet i vår närhet. Solen är så stor att man skulle kunna lägga 109 jordar efter varann från kant till kant. Hela 99 % av solsystemets massa finns i solen. Om man skulle kunna sätta solen på en våg skulle den väg 1 990 000 000 000 000 000 000 000 000 000 kg eller 1,99 x 10 ³⁰ kg eller 333 000 gånger vad jorden väger. Det är alltså det tyngsta objektet i vårt solsystem. Om man skulle samla ihop i propetionellt en kub på m³ skulle den väga 1 410 kg.

Solen är en ganska liten stjärna som befinner sig i utkanten av vår galax Vintergatan. Solen befinner sig 26 228 450 000 000 000 km från Vintergatans centrum, och 246 856 000 000 000 km från Vintergatans centralplan. Det tar för solen och hela solsystemet 240 000 000 år att röra sig ett varv runt Vintergatan. Och rör sig runt Vintergatan med en hastighet av 220 km/s.

[redigera] Värmen och ljuset

Solen består av en väldans massa väte (H), hela 73,46 %. De är så tätt samman pressat i centrum att vätet omvandlas till Helium (He). De som sker är vad man kallar för en fusion. När denna omvandling sker bildas en massa energi. Denna energimängd som strömmar ut till ytan på solen. Det är så mycket energi som ska lämna solen att det får solen att gölda (solljuset). Det är inte bara ljus som avsöndras i omvandlingen till helium. Även en otrolig värme uppkommer, man har räknat ut att temperaturen är hela 16 000 000 K och på ytan 5 000 000 K.

[redigera] Energi blir till liv

Den värme som solen ger är nödvändigt för att liv ska uppstå. Men detta är inte det ända. Först måste en lämligt tungt objekt som med sin gravitation kan hålla kvar en atmosfär med syre och som där med kan hålla kvar den inkommande värmen från solen en längre tid, men dock inte för länge. Men inte heller detta räcker för att uppfylla livets krav på miljö. Detta objekt måste ha ett vist avstånd för att de ska funka. Jorden har råkat hamna på ett perfekt avstånd från solen.

Skulle jorden byta plats med Venus skulle jorden utväcklas till en planet med väldigt hög växthuseffekt, med ständigt mulet väder, åskan skulle vara ett vardags väder. Isarna kring kolerna skulle smälta landområden som Skåne och andra låga om råden i världen skulle hamna under vatten. Tillslut skulle haven börja koka efter att växthuseffekten hela tiden får lufttemperaturen att stiga.

Skulle istället jorden byta plats med Mars. Hade faktist livet klarat sig ganska bra polernas is skulle växa till och kanske täcka nord kalotten sålångt att de skulle kunna täcka i höjd med Sverige och lika mycket i söder. Antarktis is kanske skulle tasig upp till Nya Zeeland. Öknarnas utbredning skulle bromsas kanske till och med grönska.

[redigera] Solen allt:s energikälla

All energi som vi använder har en gång varit eller är solenergi, i en eller annan form. Energin börjar sin vandring ut från solen i en ofantlig mängd. Enerign strömmar ut åt alla håll från solen. En del av den energin träffar den solblysta delen av planeterna antingen värmer energin för mycket om de finns för nära solen eller så är det så svagt att det inte händer mycket mer än att de just blir belysta. När solenergin träffar jorden är det perfekt för att liv ska uppstå. För de som händer är att energin omvandlas till värme energi och får då upp en lagom temperatur. Växterna tar upp energin som får dom att kunna omvandla energin genom sin (fotosyntes). Fotosyntesen är den viktigaste omvandlings processen av energi som livet har. Dels omvandlar den luftens koloxid (CO₂) till syre (O) som djuren andas, dels bildas socker som är energin för växten.

[redigera] Solvinden

När all denna energi färdas genom solsystemet uppstår de en s. k. solvind. Det är en massa materia som solen släpper ifrån sig hela tiden. Det slungas i väg inte mindre än c:a 1000 Mg/s ut åt alla håll, ut i universum. Solen pulserar med sin solvind. Detta beror på at solen med jämnamellan rum måste ge ifrån sig mer energi än vanligt. Detta sker med c:a 11 års mellanrum. Hos oss på jorden kan de märkas av att sateliterna kan slås ut under en sådan energivåg. När solen når toppen på energi ökningen uppstår de mörkare områden på utan ytan av solen s.k. solfläckar.

[redigera] Solen ger oss fenomen

Bland dessa pertiklar som når jorden fångas upp av jorden:s magnetfält som styr ner partiklarna ner mot polerna och ger upp komsten till norrsken kring Nordpolen och sydsken vid sydpolen.

Andra fenomen som solen medverkar till är tidvattnet. Det är solen:s enorma gravitation som försöker dra till sig vattnet på jorden. Det gör att vattnet drar sig i den riktning där solen finns, vilket gör att vattnet sjunker på andra ställen. Detta med tidvatten är ett samspel mellan solen och månen. När månen rör sig i sin bana runt jorden vill den "ta med" sig vattnet. De gör att vattnet kommer att höja sig längs de kusterna som ligger närmast månen (flod) och på andra håll blir det då lågt med vatten (ebb). Effekten blir extra stor om månen och solen råkar ligga i linje med varann och dessutom på samma sida om jorden. Då dras vattnet extra mycket och det uppstår springflod. Om månen kommer i linje med solen så att jorden hamnar mellan solen och månen blir det nibflod.

Fenomen av Astronomisk art

Solen har en avgörande roll i alla slags förmörkelser Vid en solförmörkelse säller sig månen och jorden i en linje. När månen rör sig i sin eliptiska bana runt jorden, växlar avståndet mellan jorden och månen. När månen är som närmast jorden och den ställer sig i linje med solen blir de en total solförmörkelse. Om månen är som längst ifrån jorden blir det en ring formig solförmörkelse. När månen hamnar i ett läge där månen precis täcker solen kan det hända att solen kan titta fram i alla fall. Det innfaller då månen täcker splen precis men inte mer. Efter som månen har dalgångar och bergstoppar kan solen titta fram lite då och då under förmörkelsen genom dalgångar på månen och solen synes titta fram en kort stund och en hybrid förmörkelse uppstår. Men den vanligasta solförmörkelsen är [partiell solförmörkelse]]. Det sker då månen inte helt ställer sig på linje med jorden och solen.

En annan typ av förmörkelse är månförmörkelsen. Det är när jorden ställer sig på en linje mellan solen och månen så att solljuset inte når månen - en total månförmörklse. Liksom att de kan bli partiell solförmörkelse kan det även bli en partiell månförmörkelse. Då ställer sig månen inte riktigt i linjen med solen och jorden. Då månen inte hamnar i jorden:s kärnskugga blir det en Umbrisk månförmörkels.

En betydligt ovanligare typ av förmörkelse är passagerna. Det finns två sorters passager. Merkuriuspassage är då Merkurius passerar över solskivan. Alltså Merkurius hamnar mellan Jorden och solen. Den andra passagen är Venuspasagen. Då är det Venus som ställer sig mellan jorden och solen. Då kan man med lämpiga instrument se hur en liten rund prick röra sig över solskivan.

[redigera] Solen:s ålder och framtiden

Vår sol har nått den "höga" åldern av 4 600 000 år, men då har den inte nåt halva sin livslängd. Man beräknar att solen kan gott och väl nå en ålder på 12 000 000 år.

Framtiden

När solen har förbrukat sitt förråd av väte och den mer och mer blir ett heliumklot, förlorar den även för mågan att hålla samman. Den blir även svalare. Detta gör att den sakta sväller sig till en stor röd jätte. Då kan den sluka planeter som jorden och mars. Sen kan det ske två saker antingen brister hela stjärnan och en supernova sker. Då sprids allt som fanns i och omkring stjärnan åt alla håll och det bildas en Nebulosa. Ett annan väg stjärnan kan ta är att den växer lite till, för att sedan kolapsa in mot centrum. Då kan den krympa sig till en liten vit dvärg och då kanske den inte är mycket större än jorden. En sådan stjärna är mycket tät och tung allt i dess när het dras in mycket effektivare än den levande stjärnan. Nästa fas är att den förlorar lyskrafte helt. Den har blivit ett svart hål. Då är den så tät och tung att inte äns ljuset årkar lämnar stjärnan. För att får uppfattningen om hur tät det är i ett svart hål. Tänk att Vänerns vatten ska pressas ner i ett vanligt dricksglas.

[redigera] Solen i meteorologin

Solen är motorn till allt väder. Då det är klart väder är det solen som ensamt finns på en molnfri himmel. På sommaren värmer solen upp luften som då stiger. Då luften stiger måste annan luft rör sig och fylla ut den luft som stigit. Där med har en vindröresle uppstått. Om luften värms upp över vatten, så även vattnet blir upp värmt börjar vattnet stiga som ånga. När ångan nått en höjd där den kan kondesnseras bildas de moln. Molnen blir allt mättade med ånga till slut måste de tömmas och regn faller eller snö om det är kallt i luften under molnet. Om det regnar (ortast på kvällen eller morgonen) och solen kommer åt att lysa på regndropparna bildas regnbågen. För att hitta regnbågen måste man då ställa sig med solen i ryggen, och titta på himmeln. Andra fenomen är solring vilket uppstår då det är dimma, men solen kan lysa igenom med all sin kraft (lite reducerad) bildas en svagare ljus ring kring solen. Solgård råder då solen är väldigt suddig då dimman tätnar. Solrök är ett annat väderfenomen. solen är ensam om att vara värme källan i naturen. De varmaste som har uppmätts är +58°C och det var vid Azizia i norra Sahara de upp mättes den 13 Sep 1922. Men solens frånvaro gör också rekord. Den hitills kallas upp mätta temperaturen är -89ºC och den är upp mätt i Vostok på 3 420 m. ö. h. nära Antarktis:s mitt. Temperaturen mättes den 21 Jul 1983.

[redigera] Solen i astrologin

Solen är viktig då den visar vilket stjärntecken som råder för stunden. Zodiaken är 12 stjärnbilder som solen passerar under året. Man har valt att Väduren är den första stjärnbilden i detta kretslopp efter som det är i denna stjärnbild som solen:s eliptikan skär himmelsekvatorn på våren. Men när Zodiaken grundades omkring år 0 var solen Verkilgen i värdurens stjärnbild men Zodiaken roterar vilket man inte viste år 0. så efter 2 000 år har nu Zodiaken vridits. Så pass mycket att när det sägs vara vädurens stjärntecken är solen i Fiskarnas stjärnbild.

[redigera] Solen och religionen

I många kulturer har man dyrkat solen som en gud. I Grekland talade man om Helios, i Babylonska och Assyriska mytologin tals de om Shamash, Eygpten Aton, I Indien, Surya och i Romarriket talas de om guden Sol vilket troligen är den guden som gett oss ordet för de glödande klot som tillsynes rösig över himmeln. I Norden dyrkades inte solen som en gud utan solen utgjorde ett av de fyra elemmenten eld. Man hade i stället ljusguden Balder.

[redigera] Solen den första klockan

Sätter man en stav på en plan mark kan man följa solens vandring över himmeln. Detta var den första sättet att börja dela in den ljusa delen av dygnet. Med detta var de de första steget till dagens klockor.

[redigera] Navigatorn

SOLSYSTEMET

solen \| Merkurius \| Venus \| jorden \| Mars \| Jupiter \| Saturnus \| Uranus \| Neptunus \| Pluto \|
Halvplanter
Väntande \|
Månarna
månen \|

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../d/r/a/Anv%C3%A4ndare%7EDraken-Albert__solen_%28Astronomi%29_2974.html