Geisha
Wikipedia
Geisha (芸者), ibland uttalat Geiko, japanska underhållare och konstnärer. Ordet betyder bokstavligen konstperson och idag är yrket förknippat med kvinnor.
Hennes uppgift är att underhålla gäster i olika sociala sammanhang, oftast i tehus, så kallade O-chaya. Hon ska behärska sång, dans, spela instrument, utföra te-ceremonier, skriva kalligrafi, konversera etcetera. Geishan är klädd i traditionell kimono.
Innehåll |
[redigera] Historia
Geishatraditionen härstammar från taikomochi (trumbärare) och hōkan, liknande hovnarrar. Från början var alla geishor män, men det finns det enbart några få manliga geishor (fortfarande kallade taikomochi) kvar, främst i Asakusa, Tokyo.
Tidigare "såldes" många barn till geishavärlden för att ge en liten inkomst till familjen. Numera är detta olagligt och alla dagens geishor har valt sitt yrke själv.
Geishor är sminkade väldigt vita i ansiktet, i nacken och i urringningen. Ögonbrynen är målade i halvmåneform i svart och lite rött. Förr användes alltid kol, men inte idag. Geishor använder mer röd makeup på ögonlocken när de stiger i grader. Även läpparnas utseende förändras under utbildningens gång. I början målas bara mitten av underläppen. Detta för att små läppar ansågs väldigt attraktivt.
När formell kimono bärs lämnas 3 "spetsar" i nacken omålade. De liknar en treudd. Annars lämnas bara 2 omålade. Nacken ansågs nämligen som den mest upphetsande kroppsdelen, och dessa spetsar såg ut att förlänga nacken.
[redigera] Hanamachi
De mest kända geishaområderna, så kallade "blomsterstäder" (hanamachi), finns i Kyoto. I dagsläget finns det fem hanamachi i Kyoto: Gion, Gion Higashi (östra Gion), Miyagawa-cho, Pontocho och Kamishichiken (sju hus i norr). Det största och mest kända är Gion, där många internationellt kända geishor bott och arbetat, bland annat Mineko Iwasaki.
[redigera] Arbetsuppgifter
Som geishalärling, så kallad maiko (vilket betyder dansbarn), får man lära sig traditionell sång och dans, att spela instrument, främst shamisen, konversation, poesi, litteratur och att arrangera blommor (ikebana). De lär sig även, genom att följa en äldre geisha i arbetet, konsten att välja, matcha och bära kimono liksom allt som gäller den traditionella te-ceremonin.
[redigera] Prostitution
Geishor är inte prostituerade. Detta, i västvärlden, vanliga missförstånd kommer nog av att geishorna och kurtisanerna på ett ytligt plan under edo-perioden hade stora likheter och att båda yrkesgrupperna främst arbetade i det så kallade Redlight-distrikten. Detta missförstånd späddes på efter andra världskriget när de amerikanska männen som tjänstgjort i Japan kom tillbaka till USA och berättade historier om vad de kallade för Gee-sha Girls.
Boken och filmen "Memoirs Of A Geisha" kritiserades starkt av geishor, b.la. Mineko Iwasaki p.ga att den tar upp hur huvudpersonen i boken säljer sin oskuld till högsterbjudande i en s.k mizuage-ritual. Detta är ingenting som ingår i en geishas utveckling. Det hörde till de prostituerade geishaliknande kvinnorna.
I klassiska japanska träsnitt, Ukiyo-e, kan man skilja på geishor och kurtisaner genom att geishan alltid knyter sin obi med knuten på ryggen och kurtisanen har knuten på magen.
[redigera] Övrigt
Geisha är också namnet på ett slags godis som säljs i Sverige, så kallad Geishachoklad som består av nougat med små hasselnötter. Denna choklad görs av den finländska chokladfabriken Fazer.
Ett annat fall där ordet geisha förkommer är under benämningen Geishakulor. En lång rad kulor gjorda för kvinnlig onani och som förs upp i underlivet.
