Genealogi

Wikipedia

Genealogi är det vetenskapliga studiet av människors släktförhållanden. Ofta används även begreppet släktforskning, som i dagligt tal kan ha en underförstådd, mer inskränkt betydelse av att undersöka den egna släkten. Med en genealogi kan även avse en viss sammanställning över exempelvis en viss släkts sammanhang och historia. Genealogin brukar tillsammans med biografin räknas till de historiska hjälpvetenskaperna, och genealogi och biografi kan även sammanfattas under begreppet personhistoria.

Schematiska uppställningar över en persons släktförhållanden kallas antavla när man redogör för dennes förfäder eller härstamning, eller stamtavla när man redogör för avkomlingarna till en person.

Släktforskning är en populär hobby i Sverige, liksom i andra länder, och det mesta av den genealogiska forskningen torde bedrivas av privatpersoner med avsikt att spåra sitt eget biologiska ursprung och sin egen biologiska släkt. Det förekommer även professionell släktforskning, antingen som uppdragsforskning åt andra personer eller som ett led i skrivandet av biografier för encyklopedier o.dyl.

Innehåll 1 Svensk genealogis historia och institutioner 1.1 Föreningar för personhistoria och genealogi 1.2 Mikrofilmning och digitalisering av svenska kyrkböcker 2 Medeltidsgenealogi 3 Nyare tiden 4 Svensk genealogisk litteratur 4.1 Allmänt 4.2 Medeltidsgenealogi 4.2.1 Allmänt och bibliografiskt 4.2.2 Källor 4.2.3 Enskilda släkter 4.3 Nyare tidens genealogi 5 Se även 5.1 Några begrepp 5.2 Organisationer (i urval) 5.3 Personer (i urval) 5.4 Övrigt 6 Externa länkar 6.1 Allmänt 6.2 Kyrkböcker på nätet 6.3 Övrigt

[redigera] Svensk genealogis historia och institutioner

[redigera] Föreningar för personhistoria och genealogi

Det i slutet av 1800-talet bildade Personhistoriska Samfundet (tidigast kallat Svenska Autografsällskapet) hade från början och långt fram i tiden genealogin som en del av sin huvudinriktning; under senare år har detta tonats ned och samfundets publikation Personhistorisk tidskrift tar inte längre in artiklar med genealogiskt innehåll. Den äldsta rena släktforskarföreningen är Genealogiska Föreningen som grundades 1933, har sitt säte i Stockholm och sedan 1950 ger ut tidskriften Släkt och Hävd. Under de följande decennierna bildades en rad regionala genealogiska föreningar, anslutna till huvudföreningen i Stockholm, och under främst tiden från 1970-talet bldades en stor mängd lokala och regionala föreningar oberoende av GF. En sådan förening var Genealogisk Ungdom som under 1970-talets slut och 1980-talets början tog initiativ till en rad publikationsserier.

Under första hälften av 1980-talet diskuterades vad som uppfattades som en mer tidsenlig gemensam svensk organisation och på initiativ från kretsar inom bl.a. Genealogisk Ungdom och Genealogiska Föreningen bildades Sveriges Släktforskarförbund 1986. Genealogisk Ungdom sammansmälte med förbundet och avsikten var att även GF skulle göra det, men eftersom vissa kretsar inom GF:s ledning motsatte sig ett samgående avbröts processen och GF förblev självständigt och stod ända fram till år 2000 utanför förbundet, medan nästan alla andra svenska släktforskarföreningar inträdde som medlemsföreningar i förbundet, däribland de som tidigare hade varit anslutna till GF.

[redigera] Mikrofilmning och digitalisering av svenska kyrkböcker

I Jesu Kristi kyrka av sista dagars heligas - alltså den grupp som i dagligt tal ofta kallas "mormoner" - lära ingår, att nu levande personer genom "dop för de döda" kan rädda sina döda släktingar från skärselden. För dem är därför släktforskningen närmast att betrakta som ett heligt sakrament. (Mormonerna tar gärna emot släktforskningsmaterial. De delar med sig av sitt material på sin släktforskningssajt, Family Search. För att prova sökningen kan man söka på namn som till exempel Carl Bernadotte eller Vlad Dracula. Databasen innehåller mer än 66 miljoner namn, men bör som källa behandlas med stor försiktighet och bara användas som uppslag för vidare forskning.) Kyrkan har mikrofilmat folkbokföringsmaterial över hela världen, däribland stora delar av de svenska kyrkboksarkiven, något som skedde redan på 1950-talet.

I samband med den s.k. mormonfilmningen fick Riksarkivet ett exemplar av varje mikrofilm. Från denna arkivfilm har sedan en "masterfilm" gjorts, utifrån vilka ytterligare kopior har producerats. Detta har gjort det möjligt för privatpersoner att beställa hem kopior av kyrkböckerna på mikrofilm eller mikrokort, så att de har kunnat bedriva släktforskningen hemifrån, och därmed sluppit att åka till landsarkiven för att forska. Under senare decennier har detta ombesörjts av SVAR, en sektion inom Riksarkivet. De gamla rullfilmerna har senare överförts till mikrokort (mikrofiche) och kan idag köpas eller hyras av privatpersoner genom SVAR. SVAR digitaliserar nu mormonfilmerna och publicerar dem på internet. Även andra arkiv i som kan vara av glädje för släktforskare tillhandagörs.

Ett privatföretag, Genline, har digitaliserat nästan alla de ursprungliga mormonfilmerna och gjort dem tillgängliga som bilder via internet. Samtidigt pågår nyfilmning och digitalisering av tidigare ofilmat folkbokföringsmateial i Riksarkivets egen regi.

Ett annat företag, DigiArkiv, fotograferar av kyrkoböckerna med digitalkamera och lägger upp dem på CD-skivor, så man kan forska på datorn utan internet.

[redigera] Medeltidsgenealogi

Medeltidsgenealogin bygger främst på medeltida juridiska dokument, diplom eller brev, handskrivna på pergament eller papper eller på senare avskrifter av sådana. "Brev" kallas ett sådant dokument, då det har formen av ett öppet brev, riktat till var och en som läser det eller hör det läsas upp. Den största samlingen sådant material finns i Sverige i Riksarkivet, men även andra arkiv och bibliotek, såsom landsarkiven och universitetsbiblioteken, har samlingar av medeltida pergaments- och pappersbrev. Ett försök att kritiskt och systematiskt ge ut medeltida brevmaterial har sedan 1800-talets första hälft gjorts i urkundssamlingen Svenskt Diplomatarium (Diplomatarium Suecanum), vars redaktion idag är en avdelning inom Riksarkivet. SD:s utgåva har ännu inte nått längre än till 1300-talet, men diplomatarieredaktionen besitter även ett kartotek över samtliga i original eller avskrift kända medeltidsbrev, nu tillgängligt i en sökbar databas på webben.

I äldre tid, främst under 1500-, 1600- och 1700-talen konstruerades ofta på lös grund genealogier avsedda främst att stärka den egna släktens eller uppdragsgivarens släkts prestige. Dessa levde länge kvar i litteraturen och återfinns exempelvis i rikt mått ännu i Gabriel Anreps utgåva av adelns ättartavlor från 1800-talets mitt, där vissa svenska adelssläkter spåras tillbaka till mytologiska gestalter. Dessa genealogier, liksom många som är mindre spektakulära men likväl felaktiga, har av källkritiska forskare och med stöd i primärkällor, successivt utmönstrats ur den seriösa genealogiska litteraturen, men vissa lever ett liv vid sidan av denna som en sorts genealogins svårutrotliga ogräs, närt av naivitet och önsketänkande, och sprids framför allt över Internet. Det mest kända exemplet på detta är den så kallade Bureättens påstådda härstamning tillbaka till en på en runsten nämnd person som skall ha levt på 900-talet. Den som inte själv har de kunskaper som krävs för att ta sig an medeltida källor, bör konsultera nyare litteratur som bygger på sådant material och alltid ställa sig skeptisk till mer spektakulära anspråk eller påståenden.

Medeltidsgenalogisk forskning har främst bedrivits av skolade medeltidshistoriker, något som sammanhänger med de förkunskaper som krävs inom områden som medeltidslatin och medeltida rättshistoria. Betydande insatser har i senare tid gjorts av exempelvis rättshistorikern professor Jan Eric Almquist och förre redaktören vid Svenskt biografiskt lexikon, fil. dr Hans Gillingstam.

[redigera] Nyare tiden

Det är också, i en internationell jämförelse, ovanligt lätt att släktforska i Sverige, eftersom det i Sverige finns kyrkoböcker som sträcker sig ända tillbaka till andra hälften av 1600-talet. De kyrkoböcker som främst används är födelse-, döds- och vigselböcker samt husförhörslängder, vilka finns bevarade i landsarkiven. För att komma längre tillbaka än 1600-talet krävs mer avancerad forskning i mer svårtillgängligt material såsom skattelängder och domböcker. Med detta material kan man ibland komma ner till början 1500-talet.

[redigera] Svensk genealogisk litteratur

[redigera] Allmänt

• Bengt Hildebrand, Handbok i släkt- och personforskning. D. 1, Metodlära, medeltidsförhållanden, historiografi och bibliografi. Stockholm 1961. Fortfarande metodologiskt grundläggande för all genealogisk forskning. Ger översikt över forskningshistoria, metodfrågor och dittills utkommen litteratur.
• Per Clemensson och Kjell Andersson, Släktforska! steg för steg. Avsedd både för självstudier och grupparbete. I ett stort antal faktarutor får vi dessutom ta del av nyttig samhälls-och kulturhistoria, som är nödvändig att känna till för att förstå de gamla böckerna.
• Henrik Anderö, Läsebok för släktforskare (1979-, senaste utgåva, reviderad av Elisabeth Thorsell, utgiven 2004). Grundläggande introduktion till handskriftsläsning som även används i universitetskurser i historia.
• Henrik Anderö, Ordbok för släktforskare (1983-, senaste uppl. 2002, senaste utgåvorna omarbetade av Kent Andersson) ISBN 91-534-2365-8.

[redigera] Medeltidsgenealogi

[redigera] Allmänt och bibliografiskt

• Bengt Hildebrand, Handbok i släkt- och personforskning. D. 1, Metodlära, medeltidsförhållanden, historiografi och bibliografi. Stockholm 1961. Redan nämnd ovan. Hildebrand hann bara ge ut första delen av planerade två, och denna rör främst medeltidsgenealogin.
• Den av Anders Winroth sammanställda käll- och litteraturförteckningen i slutet av nedan nämnda Äldre svenska frälsesläkter, band 1, häfte 3 (1989), kan användas som vägledning till äldre litteratur.

[redigera] Källor

• Svenskt diplomatarium (Se diplomatarieredaktionens hemsida för mer information.)
• Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, sökbart över webben (även tillgängligt på CD-ROM).

[redigera] Enskilda släkter

• Äldre svenska frälsesläkter, utg. Folke Wernstedt m.fl. Stockholm 1956-. Standardverket för medeltida frälsesläkter. Hittills utgiven i ett helt band och ett häfte av band 2. Detta omfattar, med något undantag, sådana släkter som utslocknade före Riddarhusets tillkomst och därför saknas hos Elgenstierna. Medtagna är endast högfrälse släkter, definierade såsom sådana där någon medlem har varit riksråd.

Under medeltiden uppträdande frälsesläkter som kvarlevat ännu under nyare tid och hunnit bli introducerade på Riddarhuset återfinns i:

• Gustaf Elgenstierna, Den introducerade adelns ättartavlor. 1-9. Stockholm 1925-1936. Elgenstiernas sammanställning av riddarhusstamtavlorna är ofta föråldrad och behöver då kompletteras med senare publicerade artiklar i de olika tidskrifter som är relevant för området.

Allmänt rekommenderas:

• Svenskt biografiskt lexikon. De medeltidsgenealogiska släktartiklarna i SBL, vilka sedan 1950-talets mitt alltid är författade av medeltidsgenealogen fil. dr Hans Gillingstam när inte någon annan författare anges (Gillingstams släktartiklar var länge osignerade, men är i senare volymer signerade HG-m) bygger i regel på ny forskning i originalkällor eller ger referenser till nyare litteratur på området. Här återfinns även många släkter som saknas i Äldre svenska frälsesläkter.
• Tidskrifterna, varvid särskilt bör nämnas Personhistorisk tidskrift (1897-) och Släkt och Hävd (1950-). Här har många viktiga bidrag på området blivit införda.

[redigera] Nyare tidens genealogi

• Gustaf Elgenstierna, Den introducerade adelns ättartavlor. 1-9. Stockholm 1925-1936. (Se ovan.)
• Victor Örnberg, Svensk slägt-kalender [[årg. 1-4] och Svenska ättartal [årg. 5-14], årg. 1-14, 1885-1908. Innehåller mest högreståndssläkter.
• Svenskt biografiskt lexikon. Många släktartiklar med käll- och litteraturförteckningar.
• Herman Hofbergs Svenskt biografiskt handlexikon (1906) på Projekt Runeberg.
• Svenska släktkalendern. Började utges 1911 (årg. 1912) på initiativ av Gustaf Elgenstierna, och utkommer med oregelbundna mellanrum (oftast 2-5 år). Senaste utgåvan kom 2003.
• Sveriges Ridderskap och Adels kalender. Årgång 104 gäller år 2004. Innehåller alla idag existerande svenska adelssläkter. ISBN 91-631-4147-7 (årg 103), ISBN 91-7285-062-0 (årg 102), ISBN 91-971722-2-7 (årg 101).

[redigera] Se även

[redigera] Några begrepp

• Släktskapsrelation
• Stamtavla
• Antavla
• Anförlust
• Ättartavlor

[redigera] Organisationer (i urval)

• Sveriges Släktforskarförbund
• Föreningen Släktdata
• Föreningen DIS
• Genealogiska Föreningen
• Personhistoriska Samfundet
• Skånes Genealogiska Förbund
• Svenska Genealogiska Samfundet

[redigera] Personer (i urval)

• Rasmus Ludvigsson
• Peder Månsson Utter
• Gabriel Anrep
• Victor Örnberg
• Gustaf Elgenstierna
• Hans Gillingstam

[redigera] Övrigt

• Släktforskningssajten Genvägar
• Demografisk Databas Södra Sverige
• Svensk Arkivinformation (SVAR)
• Genline Svenska kyrkböcker på Internet
• DigiArkiv
• genealogiprogram

[redigera] Externa länkar

[redigera] Allmänt

• Ancestry- Amerikansk släktforskarsajt
• Nättidningen RÖTTER - utgiven av Sveriges Släktforskarförbund
• Genealogy- Amerikansk släktforskarsajt
• Släktforskningssajten Genvägar - sök i släktträd direkt på webben och lägg till ditt eget släktträd om du vill
• Rootsweb- Amerikansk släktforskarsajt
• Krigsarkivet- Krigsarkivets soldatregister
• Finlander- Finlander diskussionsforum -- finlandssvenskar och emigrantättlingar
• Talko- Talko genealogidatabasen -- finlandssvenska antavlor

[redigera] Kyrkböcker på nätet

• Demografisk Databas Södra Sverige
• Family Search, mormonernas släktforskningssajt
• Föreningen Släktdata
• Genline, kyrkböcker på internet - avgiftsbelagd
• SVAR Svensk Arkivinformation - avgiftsbelagd
• Genealogiska Samfundet i Finland - Finländska kyrkböcker

[redigera] Övrigt

• Adelsvapen.com - Har en genealogi Wiki med fokus på rättelser till Elgenstierna.
• WikiTree.Org
• CoNcE Proyect
• DIS - Föreningen för datorhjälp i släktforskningen
• Introduktion för barn, ungdomar och andra nybörjare
• Sök på gravsatta i Stockholm - hittagraven.stockholm.se