Genre
Wikipedia
Genre betyder konstnärlig art, slag eller grupp och är en estetisk term som används för att kategorisera olika kulturella uttryckssätt. En genre är en underordning av en konstform, eller en normaliserad form av en konstart.
Ordet genre är ett lån från latinets genus, klass, släkte, börd, kön. Det ställs inom estetiken ofta som motsats till originalitet. Roland Barthes har lanserat en alternativ benämning, formspråk till vilket han hänför form som är bunden av klass, tid, med mera.
Innehåll |
[redigera] Genrer efter konstform
Litteraturvetenskapen och poetiken delar traditionellt upp litteraturen i tre huvudgenrer: lyrik, epik och dramatik. De narrativa konstformerna, inbegripet film, har därefter indelats i komedier och tragedier; ursprungligen var dessa undergenrer av dramat. Andra undergenrer har sedan uppkommit inom de narrativa konstarterna, såsom skräck eller romantik.
Andra områden där genrebegrepp används är tv-serier och musik, m.m. Se vidare under filmgenre och ismer.
Inom bildkonsten föreligger en svårforcerad begreppsvärld med avseende på att begreppen "genre", "genrebild" och "genremåleri" inte har likriktade betydelser.
- Med genre avses en viss motivtyp.
- Genrebild syftar på en målerisk framställning av vanliga människors liv.
- Genremåleri, åsyftar måleriets uppdelning i olika genrer, d.v.s. motivtyper, till exempel landskapsmåleri, historiemåleri, marinmåleri, stilleben etc.
[redigera] Genre inom datorspel
Inom datorspel används ofta genre eller typ om ett spel. Speltyperna eller genren kan vara strategi, first person shooter eller arkad. Nedan följer en ett urval av genrer inom datorspel.
- strategi
- arkad
- first person shooter
- sport
- pussel
- brädspel (det vill säg konvertade till elektronisk form)
- action
- online-spel
[redigera] Genreteorier
Definitionerna av begreppet genre har mångfaldigats sedan antiken. Enligt det klassiska synsättet, som framträder i Aristoteles Poetiken med flera verk, är genrerna generiska klassifikationssystem, i vilket en konstform indelas i underordningar. Dessa underordningar kännetecknas även av olika normer i såväl form som innehåll. Sedan 1700-talet har alternativa definitioner presenterats, framför allt att genrerna inte strikt kan skiljas från varandra.
En annan definition som förespråkas av E.D. Hirsch är att genrerna är typer, det vill säga att de olika verken i en genre kan uppvisa särdrag, men att de ändå identifieras genom deras likhet med andra verk i genren. Liknande definitioner förekom under renässansen i Italien, där de definierades som arter; senare har det av bland annat Bennison Gray föreslagits att arterna är inordnade i släkten, detta i likhet med den naturvetenskapliga taxonomin (se Linnés sexualsystem), och ytterligare andra att genrer ska förstås som släktskap, att vissa släktdrag kan urskiljas. Den senare teorin förespråkas av Ludwig Wittgenstein, och är en vidareutveckling av Hegels genreteori som utgår från den naturliga ordningen och konstens väsen.
Vissa forskare under början av 1900-talet var kritiska mot genrebegreppet; dit hör Benedetto Croce som menar att de är "pseudonormativa". Alastair Fowler definierar genrerna som traditioner, "en sekvens av påverkan och imitation och nedärvda koder som förbinder verk". Genrer förändras, menar Fowler, varför de inte kan beskrivas alltför ingående utan en historisk betraktelse, då de samtidigt är en del av det kulturella arvet.
[redigera] Källor i urval
- Alastair Fowler, "Genrebegrepp", övers. Mikael Askander och Marie Jacobsson, i Genreteori red. Eva Haettner Aurelius och Thomas Götselius (Lund 1997) orig. "Concepts of genre" i Kinds of Literature. An introduction to the Theory of Genres and Modes (Cambridge 1982)
- SAOB
