Lopp (vapendel)
Wikipedia
Lopp kallas den urborrning i pipan eller eldröret på ett eldvapen ur vilket kulan eller projektilen skjuts ut. Loppet bidrar med att stabilisera samt rikta projektil åt önskat håll.
På mynningsladdade pistoler, musköter och kanoner var loppet oftast helt cylindriskt men det förekom, främst bland pistoler, lopp med raka räfflor.
I och med att eldvapen på 1800-talet blev bakladdade fick de i regel även lopp med spiralvridna räfflor.
Bland moderna militära eldvapen är det i huvudsak stridsvagnskanoner och granatkastare som har slätborrade lopp.
Även hagelvapen har släta lopp.
Loppets längd kan dels anges i absoluta tal, vilket ofta görs för eldhandvapen och kulsprutor, dels relativt vapnets kaliber, vilket normalt görs för grovkalibriga vapen (kaliber större än 20 mm).
