Wikipedia:Namngivning av personer
Wikipedia
 |
Denna sida är en av svenskspråkiga Wikipedias riktlinjer. Riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar - om så inte är fallet ska sidan uppdateras. Större förändringar bör dock kommenteras på diskussionssidan. |
Namngivning av biografiska artiklar är ibland lätt, ibland svårt. Samma sak gäller hur man omnämner personer i löpande text.
[redigera] Grundläggande principer
Vid namngivning av personer bör man tänka på principen om minsta möjliga förvåning. Namnet skrivs som man normalt anger det i löpande text, d.v.s. Förnamn Efternamn, Selma Lagerlöf, Saddam Hussein etc. Om personen har mellannamn som normalt inte används, anges dessa i artikeln istället. Exempel: Carolina Klüft, som i artikeln även omnämns som Carolina Evelyn Klüft. Kinesiska namn skrivs i allmänhet [[Släktnamn Tilltalsnamn]], då detta är hur kineserna själva säger sina namn. Exempel: Mao Zedong. (För mer om kinesiska ord och namn, se Wikipedia:Översättning och transkription).
Kom ihåg att artikeln bör ligga under det namn som som de allra flesta skulle förvänta sig, även om detta inte är personens fullständiga egentliga namn.
Exempel:
- Mahatma Gandhi - inte "Mohandas Karamchand Ghandi".
- Che Guevara - inte "Ernesto Guevara de la Serna".
- Bill Clinton - inte "William Jefferson Clinton".
- Mike Tyson - inte "Michael Gerard Kirkpatrick Tyson".
[redigera] Artistnamn och pseudonymer
En person som framför allt är känd under artistnamn, pseudonym, nom de guerre och liknande bör helst stå under detta namn - tänk på principen om minsta möjliga förvåning. Exempel: Mark Twain (Samuel Clemens), Alice Babs (Alice Sjöblom), Josef Stalin (Iosif Vissarionovitj Dzjugasjvili).
I de fall där artistnamnet är detsamma som förnamnet så kan artikelnamnet även inkludera efternamnet. Exempel: Carola Häggkvist, Darin Zanyar.
Ett smeknamn ersätter inte hela namnet på samma sätt som en pseudonym eller ett artistnamn. Smeknamn som fungerar som mellannamn skrivs normalt inte i artikelnamnet, eftersom citattecken bör undvikas i artikelnamn. Exempel
- Lennart Skoglund - inte Lennart "Nacka" Skoglund.
- Peter Forsberg - inte Peter "Foppa" Forsberg.
Om det finns flera personer med samma namn, till exempel Stefan Johansson, och någon har ett välkänt smeknamn, kan detta ingå i namnet för att enkelt särskilja artiklarna, till exempel Stefan "Lill-Lövis" Johansson.
[redigera] Initialer
Personer som normalt anges med initialer istället för ett eller flera förnamn bör även återfinnas på Wikipedia under detta artikelnamn (se principen om minsta möjliga förvåning ovan). Enligt Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden (2000) skrivs förkortningar av personnamn "i regel med punkter".
Enligt Myndigheternas skrivregler (sjätte utökade upplagan) (Ds 2004:45, 8:5 m.fl. ställen) bör flera initialer skrivas med mellanliggande punkt samt eventuellt bindestreck, men utan mellanslag. Däremot ska det som vanligt vara ett mellanslag mellan sista förnamnet och efternamnet / tillnamnet.
Svenska Wikipedia bör följa båda de angivna rekommendationerna.
Mellanslag förekommer i vissa sammanhang (till exempel i Harvardsystemet) men bör inte användas på wikipedia.
Exempel:
- C.S. Lewis (Clive Staples Lewis)
- J.R.R. Tolkien (John Ronald Reuel Tolkien)
- C.-H. Hermansson (Carl-Henrik Hermansson)
Lägg gärna in omdirigering från personens fulla namn och andra sätt att skriva namnet. Om namnet är svårstavat eller stavas olika på olika språk kan det vara praktiskt med omdirigeringar även från sådana varianter. Exempel:
- Clive Staples Lewis
- CS Lewis och
- C. S. Lewis är omdirigeringar till artikeln som har namnet C.S. Lewis.
[redigera] Titlar och tilltal
Personliga titlar och/eller tilltal som ej är en del av det formella namnet skrivs ej i artikelnamnet (undantag kan dock göras för vissa kungligheter, se nedan). Dessa bör istället skrivas i inledningen av artikeln. Denna regel gäller framför principen om minsta möjliga förvåning.
Exempel:
Samma sak gäller för personer med den brittiska titeln Sir, som dock i formell mening även är en del av personnamnet.
[redigera] Regenter och andra kungligheter
Personer som vid något tillfälle varit monarker skrivs med den svenska versionen av namnet och regentnummer med romerska siffror. Om det finns flera regenter med samma namn bör tillägget "av [land]" användas.
Exempel: Karl I är en förgreningssida som hänvisar till Karl I av England, Karl I av Portugal och Karl I av Österrike.
Påvar namnges med latinskt påvenamn och nummer.
Kungligheter som aldrig regerat namnges med kunglig titel (drottning/prins/prinsessa etc) samt den svenska versionen av namnet. I övrigt gäller samma regler som ovan. Observera att kungligheter inte har efternamn, bara förnamn. Bernadotte är en ätt, men inte ett efternamn. Därför skriver man till exempel prinsessan Madeleine och inte Madeleine Bernadotte. [1]
Om en kunglighet är mer känd under sitt svenska tillnamn än regentnummer, och ingen konflikt finns, så kan detta användas i stället, till exempel Karl den store, Johanna den vansinniga (hänvisning från Johanna av Kastilien). I varje fall ska båda varianterna finnas som sökord, dvs den "andra" varianten är en omdirigering till det valda namnet.
[redigera] Japaner, kineser, koreaner m.fl.
I bland annat Ostasien (Japan, Kina och Korea) är nomenklatursyntaxen uppbyggd på ett annat sätt. Förnamnet är familjenamnet, medan efternamnet är tilltalsnamnet. I västvärlden är det som känt tvärtom: förnamnet är tilltalsnamnet och efternamnet är familjenamnet.
En åsikt som ofta hävdas är att dessa artiklar ska namnges så att den ordning på namnen ska användas, som personen är mest känd under i väst - exempelvis Morihei Ueshiba och Kenzaburo Oe är mest kända så i väst, trots att ordningen på namnen enligt japanskt språkbruk är fel. Mao Zedong däremot är i väst känd under denna ordning på namnen, och bör därför ligga under detta namn. Om det inte är tydligt vilken namnform som är vanligast hos oss, kan det vara rimligare att ta "originalversionen" med familjenamnet först.
Oavsett i vilken ordning namnen skrivs i artikelns titel, bör man alltid se till så det finns en omdirigering från den andra namnformen. Därmed blir det mindre viktigt under vilken ordning på namnen artikeln ligger.
Det tycks som om bruket att "vända på namnen" är vanligast vad gäller Japan. Man ser t.ex. i princip aldrig "Koizumi Junichiro" i svenska medier, det blir Junichiro Koizumi. Däremot skrivs t.ex. "Aung San Suu Ki" (den burmanesiska nobelpristagerskan, dotter till general Aung San) just så. Även koreanska och kinesiska namn brukas ofta skrivas i originalform. Historiska japanska namn skrivs alltid på japanskt vis, t.ex. Murasaki Shikibu, inte Shikibu Murasaki.
[redigera] Personer i Bibeln
Personer i Bibeln bör namnges enligt Bibel 2000. Enbart tilltalsnamn räcker om ingen konflikt finns, eller om personen är betydligt mer känd än andra personer med samma namn. Exempel: Sackaios (med omdirigering från Sackeus), Judas (för Judas Iskariot)
Om personens tilltalsnamn är ett vanligt personnamn eller annat vanligt begrepp, så bör den bibliska personen särskiljas med tillägget (Bibeln). Exempel: Adam (Bibeln), Set (Bibeln)
Bibliska personer med samma namn, som inte är betydligt mer kända än alla övriga, bör ges vedertagna tillnamn. Exempel: Josef, Jakobs son, Josef från Nasaret och Josef från Arimataia
[redigera] Helgon
Vanligtvis ger man kristna helgon titeln Sankt för män, Sankta för kvinnor. Undvik förkortningen s:t. Kungar, påvar och andra som hade titlar när de levde, har mer sällan titeln Sankt. Självklart finns det många undantag, till exempel Heliga Birgitta och Thomas Becket. Ifall det är vanligt med olika varianter på namn och titel, se till exempel Sankt Olof, så bör man lägga in alla dessa med omdirigeringar till huvudartikeln. Tänk på att namnen på de gamla helgonen är olika mellan olika språk, Se till exempel Sankt Rochus.
[redigera] Personer med samma namn
När två eller fler personer har samma namn finns det ett antal sätt att skilja dem åt.
- Personer med olika yrken kan skiljas åt genom parentes med yrke, titel eller dylikt. Exempel: Anders Nilsson hänvisar till Anders Nilsson (predikant) och Anders Nilsson (regissör).
- Personer som levt under olika tidsåldrar kan skiljas med födelse- och dödsår inom parentes, särskilt om de har samma yrken/titel. Exempel: Baltzar von Platen hänvisar till Baltzar von Platen (1766-1829), Baltzar von Platen (1804-1875) och Baltzar von Platen (1898-1984).
- Om personerna allmänt brukar benämnas med andranamn, initialer eller suffixen d.ä. och d.y. för att skilja dem åt är detta mycket bra att använda även på Wikipedia. Exempel: George Bush hänvisar till George H. W. Bush och George W. Bush, och Olof Rudbeck hänvisar till Olof Rudbeck d.ä. och Olof Rudbeck d.y..
- Kombinationer av titlar, initialer och födelseår kan användas. Exempel: Maria Karlsson hänvisar till Maria Karlsson (dansare), Maria Karlsson (fotbollsspelare född 1983) och Maria Karlsson (fotbollsspelare född 1985). Carl Hamilton hänvisar till Carl Hamilton (diplomat), Carl Hamilton (författare), Carl Hamilton (litterär figur) och Carl B Hamilton.
- En artikel om en person som är betydligt mer känd än sina namnar bör hamna under personens vardagliga namn. Exempel: musikartisten Michael Jackson ligger under detta uppslagsord. Michael Jackson (olika betydelser) hänvisar till artiklarna Michael Jackson (systemdesigner) och Michael Jackson (kyrkoman), som fått särskiljande tillägg i titeln.
[redigera] Personer som bytt namn
Personer som bytt namn genom till exempel äktenskap (ex Malin Ewerlöf Krepp), adlande (ex Carl von Linné) eller juridiskt antagande av artistnamn (ex Teller) namnges efter sitt aktuella namn, eller för avlidna personer det namn de hade vid sin död. Vissa användare anser att brottslingar som bytt namn efter att de gjort sig kända kan namnges under sitt mest kända namn, till exempel Lars-Inge Svartenbrandt.
[redigera] Översatta namn på fiktiva personer, platser och saker
Om namnet på fiktiva personer m.m. har översatts kan det vara svårt att avgöra om artikeln ska ligga under det svenska namnet eller originalnamnet. När man tidigare brottats med problemet, har man kommit fram till att valet i första hand bör göras med tanke på minsta möjliga förvåning. Exempel: Vattnadal är uppslagsordet, och Riftedal en omdirigering dit. Ibland kan man istället gå efter det nuvarande namnbruket, med omdirigeringar från tidigare eller alternativa översättningar. Exempel: den figur som ibland benämnts Straffaren beskrivs under Punisher.
