Nero
Wikipedia
- Programvaran Nero hittas på Nero (datorprogram)
- Det svenska skivbolaget, Nero (skivbolag)
Nero Claudius Caesar Augustus Germanicus, egentligen Lucius Domitius Ahenobarbus, född 15 december 37, död 9 juni 68, var den femte romerske kejsaren från 13 oktober 54 till sin död. Han var son till kejsar Claudius sista maka Agrippina d.y. och hennes make i första äktenskapet, Cnaeus Domitius Ahenobarbus.
Neros första tid vid makten präglades av politisk stabilitet och välstånd, mycket tack vare hans goda rådgivare (bland andra filosofen Seneca). Många dyrbara byggnationer påbörjades, bl.a. ett ofullbordat palats och dammbyggen. Så småningom ledde detta slöseri till kassakris, vilket försämrade statens ekonomi. År 62 skilde sig Nero från sin fru Octavia och gifte sig med den beryktade Poppaea Sabina. År 64 brann Rom och de tidiga kristna fick skulden och förföljelserna tog vid. Efter att branden släckts en första gång började den om på nytt inom ett område som ägdes av Neros rådgivare Tigellinus och Tacitus insinuerade på grund av detta att den andra och värre fasen av branden hade startats på order av Nero. Även Neros eget palats Domus Transitoria brann dock ner till grunden i denna andra fas av branden. Det har heller aldrig kunnat bevisas att branden, som ursprungligen började någonstans i det gytter av butiker som omgav Circus Maximus, var anlagd överhuvudtaget.
Under tiden var hela riket i krig och uppror, bland annat på grund av de ekonomiska problemen, och när en resning mot Nero slutligen tog fart, begick han självmord, assisterad av sin förtrogne Epaphroditos. Nero var den siste av de julisk-claudiska kejsarna och hans regering följdes av de så kallade revolutionskejsarnas korta tid (68-69); Galba, Otho och Vitellius.
[redigera] Kuriosa
Neros sista yttrande skall enligt traditionen ha varit: Qualis artifex pereo (”Vilken konstnär förlorar inte världen i mig”).
[redigera] Se även
Företrädare: Claudius |
Romersk kejsare 54-68 |
Efterträdare: Galba |