Omega 3-fettsyra

Wikipedia

Omega 3-fettsyra är fleromättade fettsyra.

Innehåll

1 Allmänna fakta
2 Förebygger sjukdom
3 Användning i kroppen
4 Vegetariska källor till omega-3-fettsyror
5 Fiskolja
6 Omega-3-fettsyror i fet fisk
7 Upptäckten
8 Funktioner
9 Intag
10 Brist
11 Externa länkar

[redigera] Allmänna fakta

Fleromättade fettsyror består som övriga fettsyror av kedjor av kolatomer. De skiljer sig från mättade och enkelomättade genom att kedjorna innehåller minst två dubbelbindningar mellan kolatomer. "Omega" betecknar i traditionell kemisk nomenklatur den sista kolatomen och "3" (ursprungligen -3 i betydelsen "minus 3") att en omättnad finns mellan tredje och fjärde kolatomerna räknat från omega-kolet.

[redigera] Förebygger sjukdom

Omega-3-fettsyror har i forskning visat sig förebygga hjärt- och kärlsjukdomar och vissa typer av degenererande ögonsjukdomar. En för låg mängd av omega-3-fettsyror i kosten tros öka risken för vissa mentalsjukdomar som depression.

Omega-3-fettsyror är antiinflammatoriska och kan därigenom lindra inflammatoriska sjukdomar, som till exempel de inflammationer som uppstår av degenererade diskar.

[redigera] Användning i kroppen

Omega-3-fettsyrorna har stor betydelse för utvecklingen av fostret. Under fostertiden passerar stora mängder omega-3-fettsyror över från modern till fostret. Större delen av omega-3-fettsyrorna används hos fostret för att bygga upp det centrala nervsystemet.

[redigera] Vegetariska källor till omega-3-fettsyror

Av de fleromättade omega-3-fettsyrorna förekommer alfa-linolensyra och linolsyra i vegetabiliska oljor, bl.a. linfrö-, raps-, valnöt-, hampa- och solrosolja samt linfrön, valnötter och gröna bladväxter.

De längre fleromättade fettsyror (EPA och DHA) förekommer i mikroalger, men endast i små mängder i landlevande vegetabilier. EPA och DHA anses ha ett högre näringsvärde jämfört med alfa-linolensyra.

[redigera] Fiskolja

Nästan alla de vetenskapliga studier som gjorts på omega-3-fettsyronas inverkan på hälsan har gjorts på fiskolja. Det är därför framför allt EPA och DHA som anses kunna förebygga och lindra sjukdomar.

[redigera] Omega-3-fettsyror i fet fisk

I fisk och skaldjur förekommer längre fleromättade fettsyror (EPA och DHA) med högre näringsvärde. EPA och DHA är inte essentiella genom att de kan bildas i kroppen från alfa-linolensyra.

Omega-3-fettsyrorna förekommer naturligt i fet fisk, som framför allt makrill, sill och lax. Fet fisk tillverkar inte omega-3-fettsyror själv utan får dessa från mikroalger.

Fettsyrorna lagras in i fiskens fett och hjälper den att bibehålla sin rörlighet vid lägre temperaturer genom att de mer förgrenade fettsyrorna är väsentligt mer elastiska jämfört med mättade fettsyror.

[redigera] Upptäckten

Upptäckten av Omega-3-fettsyrornas hälsoeffekter gjordes på 1970-talet, då forskare fann att eskimåer och befolkningen på den Japanska ön Okinawa i mindre utsträckning var drabbade av vissa typer av hjärt- och kärlsjukdomar.

Uppföljande undersökningar av eskimåbefolkningen pekade på att hög konsumtion av fet fisk spelade in i hälsoeffekten. Jämförande studier gjordes bl.a. mellan eskimåer bosatta på Grönland och eskimåer som utvandrat till Danmark.

De uppföljande undersökningarna pekade på ett tydligt samband mellan hög konsumtion av fet fisk och färre fall av inflammatoriska sjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar.

För befolkningen på ön Okinawa var resultaten aldrig lika entydiga även om vi idag vet att Omega-3-fettsyrorna spelade in. Befolkningen på Okinawa åt förutom den feta fisken en kost som var mycket rik på alger och en lång rad andra livsmedel som förebygger hjärt- och kärlsjukdomar.

[redigera] Funktioner

Omega-3-fettsyrornas effekt på hälsan är idag väl underbyggd i en lång rad vetenskapliga studier. Ett stort antal studier har gjorts på specifika sjukdomar med jämförelsegrupper.

Hjärnan/ögonen - regelbundet intag av Omega-3-fettsyror skyddar mot bland annat blodproppar, ögonsjukdomar (som gula fläcken-sjukan) och senil demens.

Blod/kärl - genom att sänka blodfetthalterna skyddar Omega-3-fettsyror mot bland annat åderförkalkning och hjärtinfarkt. Dessutom sägs den kunna justera en ojämn hjärtrytm.

Leder - minskar symptomen (stelhet, smärta) hos personer med reumatisk artrit.

Hud - Omega-3-fettsyror ger skydd mot huden åt exempelvis personer med pigmentförändringar, torr hud/hårbotten och mjäll. Symptom hos olika former av eksem och hos psoriasis sägs även minskas av regelbundet intag av dessa fettsyror.

Välbefinnande - genom att reglera signalsubstanser och hormonnivåer kan Omega-3-fettsyror kan vid regelbunden anvädning lindra och förebygga nedstämdhet och humörsvängningar.

Barn/ungdomar - Tillskott av omega-3-fettsyror har visat sig kunna lindra inlärningssvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter och ADHD.

[redigera] Intag

Det rekommenderade intaget för en vuxen är enligt Livsmedelsverket 1 energiprocent, eller cirka 2 till 3 gram, per dag. Ett regelbundet intag av till exempel rapsolja, nötter och fet fisk lär kunna täcka detta. Tre till fyra portioner fet fisk i veckan täcker detta behov.

Kosttillskott och naturläkemedel med omega-3-fettsyror kan köpas när kosten inte räcker till. Kosttillskott är generellt billigare genom lägre beskattning och att årkostnaden för godkännande som naturläkemedel inte krävs. Kostillskott är emellertid inte lika hårt kontrollerade.

Tillskott av omega-3-fettsyror har inte i vetenskapliga studier visat på några allvarliga risker. Viss försiktighet fodras dock om man samtidigt äter den blodförunnande medicinen warfarin.

[redigera] Brist

Psykiska tecken på brist av Omega 3 kan vara humörsvängningar, depressioner, koncentrationssvårigheter och inlärningssvårigheter. Yttre tecken kan vara torr hud och hårbotten, mjäll, eksem, pigmentförändringar i bland annat ansikte (mörka fläckar) samt håravfall.

[redigera] Externa länkar

Referenser och möjlighet till fördjupad läsning.

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../o/m/e/Omega_3-fettsyra.html

Kategori: Fettsyror