RDI

Wikipedia

RDI (Rekommenderat Dagligt Intag) anger hur mycket av vitaminer och mineralämnen en person bör äta varje dag. RDI är en vägledning då man planerar måltider. Nedan anges i tabellform rekommenderat dagligt intag av en rad ämnen enligt Livsmedelsverket, 2005. Mängderna avser det som ska konsumeras, det vill säga att hänsyn måste tas till förluster vid beredning och tillagning, och är lagda med en säkerhetsmarginal som gör det sannolikt att en kost med dessa mängder täcker behovet hos så gott som hela befolkningen. Tabellerna omfattar inte alla kända essentiella näringsämnen; i vissa fall vet man för lite för att kunna ge exakta rekommendationer.

[redigera] Barn - RDI av vitaminer

Ålder	Vit A RE¹	Vit D µg	Vit E a-TE²	Tiamin mg	Riboflavin mg	Niacin NE ³	Vit B₆ mg	Folsyra µg	Vit B₁₂ µg	Vit C mg
<½⁴	400	10	3	0,3	0,4	5	0,3	35	0,3	30
½-1	400	10	4	0,4	0,5	6	0,5	50	0,6	35
1-3	400	10	5	0,7	0,8	9	0,8	75	1,0	40
4-6	500	5	6	0,8	1,0	11	0,9	100	1,1	45
7-10	700	5	7	1,0	1,1	13	1,1	150	1,4	45

[redigera] Barn - RDI av mineralämnen

Ålder	Kalcium mg	Fosfor mg	Kalium g	Magnesium mg	Järn⁵ mg	Zink⁶ mg	Jod µg	Selen µg
<½⁴	360	280	0,8	50	5	2	40	10
½-1	540	420	0,8	80	8	5	50	15
1-3	600	470	0,8	85	8	5	70	20
4-6	600	470	1,1	120	8	6	90	>25
7-10	700	540	2,0	200	10	7	120	30

[redigera] Män - RDI av vitaminer

Ålder	Vit A RE¹	Vit D µg	Vit E a-TE²	Tiamin mg	Riboflavin mg	Niacin NE ³	Vit B₆ mg	Folsyra µg	Vit B₁₂ µg	Vit C mg
11-14	900	5	8	1,2	1,4	16	1,3	240	2,0	50
15-18	900	5	10	1,4	1,6	18	1,5	300	2,0	60
19-30	900	5	10	1,4	1,6	19	1,5	300	2,0	60
31-60	900	5	10	1,4	1,6	18	1,5	300	2,0	60
61-75	900	10	10	1,2	1,4	16	1,4	300	2,0	60
>75	900	10	10	1,1	1,3	15	1,2	300	2,0	60

[redigera] Män - RDI av mineralämnen

Ålder	Kalcium mg	Fosfor mg	Kalium g	Magnesium mg	Järn⁵ mg	Zink⁶ mg	Jod µg	Selen µg
11-14	900	700	3,1	280	12	11	150	40
15-18	900	700	3,5	350	12	12	150	50
19-30	800⁷	600⁷	3,5	350	10	9	150	50
31-60	800	600	3,5	350	10	9	150	50
61-75	800	600	3,5	350	10	9	150	50
>75	800	600	3,5	350	10	9	150	50

[redigera] Kvinnor - RDI av vitaminer

Ålder	Vit A RE¹	Vit D µg	Vit E a-TE²	Tiamin mg	Riboflavin mg	Niacin NE ³	Vit B₆ mg	Folsyra µg	Vit B₁₂ µg	Vit C mg
11-14	800	5	8	1,0	1,2	13	1,1	240	2,0	50
15-18	800	5	8	1,1	1,3	14	1,2	300	2,0	60
19-30	800	5	8	1,1	1,3	15	1,2	300⁸	2,0	60
31-60	800	5	8	1,1	1,3	15	1,2	300⁸	2,0	60
61-75	800	10	8	1,0	1,2	13	1,1	300	2,0	60
>75	800	10	8	1,0	1,2	13	1,1	300	2,0	60

[redigera] Kvinnor - RDI av mineralämnen

Ålder	Kalcium mg	Fosfor mg	Kalium g	Magnesium mg	Järn⁵ mg	Zink⁶ mg	Jod µg	Selen µg
11-14	900	300	3,1	280	15¹⁰	8	150	40
15-18	900	700	3,1	280	15¹⁰	9	150	40
19-30	800⁷	600⁷	3,1	280	15¹⁰	7	150	40
31-60	800	600	3,1	280	15¹⁰¹¹	7	150	40
61-75	800⁹	600	3,1	280	10	7	150	40
>75	800⁹	600	3,1	280	10	7	150	40

[redigera] Gravida/Ammande - RDI av vitaminer

	Vit A RE¹	Vit D µg	Vit E a-TE²	Tiamin mg	Riboflavin mg	Niacin NE ³	Vit B₆ mg	Folsyra µg	Vit B₁₂ µg	Vit C mg
Gravida	800	10	10	1,5	1,6	17	1,4	400	2,0	70
Ammande	1200	10	11	1,6	1,7	20	1,5	400	2,6	90

[redigera] Gravida/Ammande - RDI av mineralämnen

	Kalcium mg	Fosfor mg	Kalium g	Magnesium mg	Järn⁵ mg	Zink⁶ mg	Jod µg	Selen µg
Gravida	900	700	3,1	280	-¹²	9	175	55
Ammande	1200	900	3,1	280	12-18	11	200	55

[redigera] Notering

Retinolekvivalenter; 1 retinolekvivalent (RE) = 1 µg retinol = 6 µg beta-karoten.
a-tokoferol ekvivalenter; 1 alfa-tokoferolekvivalent (a-TE) = 1 mg d-a-tokoferol.
Niacinekvivalenter; 1 niacinekvivalent (NE) = 1 mg niacin = 60 mg tryptofan.
Spädbarnets energi- och näringsbehov bör under det första halvåret i första hand tillgodoses genom amning.
Måltidens sammansättning spelar en stor roll för upptaget av järn från kosten. Tillgängligheten ökar om kosten innehåller rikligt med vitamin C, kött eller fisk, medan den minskar om den innehåller till exempel polyfenoler eller fytinsyra, som är orsaken till att cerealiefibrer verkar hämmande.
Zinkupptaget påverkas negativt av kostens innehåll av fytinsyra och positivt av animaliskt protein. Rekommendationerna gäller för en blandad animalisk/vegetabilisk kost. För vegetariska cerealiebaserade koster rekommenderas 25-30% högre intag.
De 19-20 åriga rekommenderas 900 mg kalcium och 700 mg fosfor.
Kvinnor i barnafödande ålder, och speciellt de som planerar en graviditet, rekommenderas att öka sitt folatintag till minst 400 µg per dag. I första hand bör detta ske genom en ökad konsumtion av folatrika livsmedel, framför allt frukt och grönsaker, och i andra hand genom ett tillskott av det syntetiska vitaminet folsyra.
Supplementering med 500-1000 mg kalcium per dag kan möjligen försena åldersrelaterad minskning av benmassan.
Menstruationsblödningar och därmed järnförluster kan variera mycket mellan olika kvinnor. Detta medför att en del kvinnor behöver större järntillförsel än andra. En kost som planeras för grupper av kvinnor i dessa åldersgrupper bör ge minst 12 mg och bör optimeras med avseende på en god tillgänglighet. Vid en tillgänglighet på 15% täcker 12 mg behovet hos ca 50% och 18 mg behovet hos ca 90% av 11-14 år gamla tonårsflickor (som kräver mest järn) och hos en något högre andel vuxna kvinnor i fertil ålder. Vissa kvinnor behöver mera järn än kosten kan ge.
Rekommenderat intag för icke menstruerande kvinnor är 10 mg per dag.
Järnbalans under graviditet förutsätter järndepåer på omkring 500 mg. Det fysiologiska behovet av järn under senare delen av graviditeten kan ej tillgodoses enbart genom kosten.