Slagen vid Ypres

Wikipedia

Västfronten under första världskriget
Gränserna – Liège – Antwerpen – Stora reträtten – Marne – Kapplöpningen till havet – Andra Ypres – Loos – Verdun – Somme – Vimyhöjderna – Andra Aisne – Messines – Passchendaele – Cambrai – Våroffensiven – Andra Marne – Hundradagarsoffensiven

Tre blodiga slag under första världskriget som stod runt den belgiska staden Ypres omgivningar 1914, 1915 och 1917.

[redigera] Första slaget: 18/10 - 22/11 1914

Den brittiska krigskyrkogården Tyne Cot med fallna från Slagen vid Ypres

Anses vanligen vara den sista fasen av kapplöpningen till havet, efter att tyskar å ena sidan, och allierad å andra sidan om vartannat försökt kringgå varandra på väg mot Engelska Kanalen. Den 18 oktober mötte dem allierade tyska trupper i Ypres och det är detta datum som inleder det första slaget. Fruktlösa anfall från båda sidor känntetecknade detta slag som sedan skulle bli det som kännetecknade västfronten. Tyska styrkor slog igenom den brittiska linjen mot slutet av slaget men slogs sen i spillror den 11 november. Slaget sägs avslutat den 22 november 1914. Slaget kan sägas markerar början på det blodiga ställningskrig som skulle pågå i fyra år. 250 000 fransmän, belgare, britter och tyskar stupade, sårades eller anmäldes som saknade. Uttrycket Der Kindermord avser de tusentals tyska soldater från årsklass 1914 som stupade.

[redigera] Andra slaget: 22/4 - 25/5 1915

Tyskland bestämmer sig för en stor offensiv, den enda detta året från tysk sida, och inleder detta med ett nytt hemskt vapen - klorgas. Tyskarna släpper ut gas ur 5 730 gasbehållare och har sedan vissa framgångar. Men dåligt med reserver och rädsla för att komma för nära gasen, gjorde att tyskarnas bästa chans detta år, gick till spillo. Hursomhelst, det tyskarna erövrade fick dem också behålla, men någon större genombrytning blev det ej. Det var en fruktansvärd upplevelse för de allierad, med gasanfallet. Hursomhelst kom kanadensiska soldater på att gasen var vattenlöslig, så genom att dränka in tygstycken med vatten eller i vissa fall eget urin(!), och hålla för näsa och mun, lyckades dessa att konstruera dem första gasmaskerna! Resultat blev att dem allierades linje blev lite förflyttad, men inget som påverkade i övrigt. Slaget mattades ut och betraktas som över den 25 maj. Påverkade blev däremot dem anhöriga till de 58 000 man allierade och 38 000 man tyska förluster i detta slag.

[redigera] Tredje slaget: 31/7 - 6/11 1917

Passchendaele före och efter slaget

Detta blodiga slag kallas ibland slaget i Passchendaele. De allierade, under Douglas Haig, inledde med en stor offensiv den 31 juli. Det som skulle följa var inte bara ett slag med många stupade, utan också ett där soldaterna skulle få utstå fruktansvärda förhållande i leran. Inte mycket skulle vinnas i denna första offensiv, endast små framryckningar. Offensiven återupptogs den 10 augusti samt den 16, men återigen med små framsteg. Striderna kulminerade i den lilla byn Passchendaele (numera Passendale). Den 6 november erövrar kanadensiska soldater byn, eller det som varit en by (se fotot), och detta datum innebar slutet för det tredje slaget. Förlusterna var stora: Britterna förlorade 245 000 man fransmännen 8 000 och tyskarna 260 000. Slaget betraktades till och med av samtida som meningslöst.