Tenochtitlán
Wikipedia
Den historiska staden Tenochtitlán (Nahuatl Ténoch staden) är en arkeologisk plats i centrala Mexico belägen i dagens Mexico City.
[redigera] Historia
Tenochtitlán grundades år 1325 av mexicaindianerna under kung Ténoch och var Aztekerrikets huvudstad och före spanjorernas ankomst världens åttonde största stad, med cirka 250.000 invånare.
Tenochtitlán ingick år 1428 ett förbund med grannstäderna Texcoco och Tlacopán och erövrade år 1473 under kung Axayacatl grannstaden Tlatelolco på en närbelägen ö.
Staden belägrades åren 1519 - 1521 av de spanska conquistadorerna under ledning av Hernán Cortés. Den 13 augusti 1521 erövrades staden och förstördes. Det nya Mexico City uppfördes över ruinerna och det mesta av Texcocosjön blev gradvis igenfyllt och utdikat.
[redigera] Staden
Tenochtitlán låg på en ö i Texcocosjön och förbands med fastlandet genom tre dammar. Dessa ledde norr-, väster- och söderut och hade även broar för att inte hindra sjöfarten. De utgjorde huvudvägar och sammanstrålade vid stadens zócalo (centrala delen) vid Stora Pyramiden (Templo Mayor).
Det fanns en rad tempel, en stor bollplan och andra offentliga anläggningar i staden samt Moctezuma I palats med djurpark och akvarier.
Staden omfattade cirka tio kvadratkilometer delvis uppbygdd på pålar och med många kanaler. Den var uppdelad i 4 campan (zoner) som i sin tur var underdelade i 20 calpullis (distrikt) där varje distrikt hade en egen marknadsplats. Stadsplanen var mycket symmetrisk och allt nybygge skulle granskas och godkännas.
På Chinampas utfördes mycket jordbruk till stadens försörjning och färskvatten kom via två långa akvedukter från Chapultepec lite högre upp i bergen.
Mexico City's zócalo (centrala del) är Plaza de la Constitución och ligger på samma plats som Tenochtitlán centrum.
