New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Yonaguni - Wikipedia, den fria encyklopedin

Yonaguni

Wikipedia

Karta över Yonaguni
Karta över Yonaguni

Innehåll

[redigera] Introduktion

Kusten vid Yonaguni är mycket klippig.
Kusten vid Yonaguni är mycket klippig.

与那国島 Yonaguni-jima är en östligt belägen ö utanför Japans kust. På senare dagar har landmassan blivit känd för sina påstått artificiella undervattenskonstruktioner (ett stort stenmonument, fem mindre) som skall ha byggts för ca; 8 - 12 000 år sedan och sedan sjunkit pga. smältvattnet efter istidens slut, eller förskjutningar i landmassorna, eller efter en okänd stor katastrof. Forskningen kring undervattenskonstruktionen, som upptäcktes 1985, leds av professor Masaaki Kimura.

[redigera] Beskrivning av monumenten

En japansk dykare vid namn Kihachiro Aratake stötte av en slump på ett stort stenmonument år 1985. Huvudkonstruktionen (180 meter lång, 135 meter bred, 30 meter hög), belägen 18-30 meter under vattenytan i strömt vatten, består av något som kan liknas vid en stor stengrund (har liknats vid en ziggurat); man tror sig ha identifierat med trappor, terrasser, 2 meter djupa stolphål m.m. i det skifferartade stenmaterialet. De trappliknande "Väggarna” är släta och ser ofta geometriskt korrekta och uttänkta ut - vilket bidragit till misstanken att konstruktionen är artificiell (människotillverkad). Man har hittills inte påträffat några redskap med vilka stenmassorna skulle ha kunnat formas med, men Professor Kimura säger sig ha upptäckt flera hack i stenväggarna som tyder på mänsklig inverkan. Runtomkring det största stenmonumentet har man även funnit 5 mindre konstruktioner som har samma struktur som huvudmonumentet.

[redigera] Undersökningsresultat och Teorier

Undersökandet av stenkonstruktionerna inleddes år 1996 av geologen Masaaki Kimura (Ryukyus universitet - Okinawa). Sedan dess har Kimura tillsammans med de 5 nedanstående geologerna, arkeologerna och vetenskapsmännen fortsatt undersöka, analysera och dyka kring fynden;

  • Graham Hancock (brittisk journalist och amatörarkeolog, författare till flera böcker, bl.a. rörande sjunkna civilisationer och annan alternativ vetenskap/historia/arkeologi)
  • Robert Shock (geolog, Bostons universitet, har bl.a. omdaterat Sphinxen i Egypten)
  • Professor Ishii Teruaki (Tokyos universitet, marina institutet)
  • Asato Shijun (professor i arkeologi i Okinawa)
  • James Hotack (amerikansk linguist som påstår sig ha funnit rester av ett skriftspråk)

Världens forskare (de ovanstående inkluderat) tvistar främst kring 3 förklaringsmodeller;

  1. Stenmonumenten är naturliga formationer, urkarvade genom vattenströmmar, och inget som inkluderar mänsklig verksamhet (se Giant's Causeway för ett liknande fenomen på Irland).
  2. Monumenten är terraformade - vilket innebär att människor för 8 - 12 000 år sedan (då konstruktionerna befann sig ovanför havsytan) avslutade vad naturen påbörjat.
  3. Monumentet tillhör en sjunken civilisation (känd som Moderlandet Mu/Lemurien), som sjunkit ner i havet efter istidens slut eller efter en stor, hittills odefinierad katastrof som lade kontinenten under vatten.

Det som främst förbryllar forskarna är monumentens skarpa, lodräta väggar, stolphålen, och faktumet att stenkonstruktionerna ligger ensamma i en sandbädd; utan tecken på naturligt bortskavda stenfragment. En del forskare menar dock att de stenfragment som skalats bort helt enkelt följt med de starka havsströmmarna ut i världshavet.

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

  • Artikel som stöttar monumentens artificiella natur [1]
  • Professor Kimuras sida om forskningen [2]
  • Graham Hancocks hemsida med speciell avdelning rörande undervattenskonstruktioner [3]
  • Giants Causway [4]
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../y/o/n/Yonaguni.html

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu