1686

1686 - MDCLXXXVI
År: 1683 - 1684 - 1685 1686 1687 - 1688 - 1689
Decennium: 1660-talet - 1670-talet 1680-talet 1690-talet - 1700-talet
Sekel: 1500-talet 1600-talet 1700-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig
Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige och Finland 1686
Epok: Stormaktstiden 1611-1718 Nya tiden 1523-1809	Regent: Karl XI kung 1660-1697
Ärkebiskop: Olov Svebilius 1681-1700	Kanslipresident: Bengt Oxenstierna 1680-1702

[redigera] Händelser

3 september - Kyrkolagen, som fastställer den lutherska läran och statskyrkans rättsförhållanden, utfärdas och stadfästs i hela Stormaktssverige. Sverige befästs som en luthersk enhetsstat och det stadgas bland annat att "Judar, Turckar, Morianer och Hedningar" måste döpas för att få bosätta sig i landet. I den nya tattarparagrafen byter man syn på tattare och zigenare, vilka nu accepteras i de kristna församlingarna. Barn till dessa skall döpas. Man inför också en sorts folkskola, eftersom man ålägger församlingsprästerna att undervisa barn i läskunnighet och kristendom. Kyrkolagen reglerar dessutom fattigvården och bidrar därmed till utvecklingen av sockensjälvstyret.
En lagnämnd tillsätts för att utarbeta en ny svensk lagbok. Nämnden leds av Erik Lindschöld och kommer att resultera i 1734 års lag.
En ny svensk legostadga (tjänstefolkslag) utfärdas.
Den svenske riksdrotsen Magnus Gabriel De la Gardie dör och lämnar stora skulder efter sig. Hans maka, Maria Eufrosyne av Pfalz (syster till Karl X Gustav) går i konkurs och all egendom efter reduktionen går under klubban. Samtidigt avskaffas riksdrotsämbetet.
I kungens frånvaro ägnar sig drottning Ulrika Eleonora åt välgörenhet. Inte mindre än 1.700 fattiga (främst i Stockholm) åtnjuter hennes stöd.