1825
Wikipedia
| 1825 - MDCCCXXV | |
| År: 1822 - 1823 - 1824 1825 1826 - 1827 - 1828 |
|
| Decennium: 1800-talet - 1810-talet 1820-talet 1830-talet - 1840-talet |
|
| Sekel: 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1825 |
|
| Epok: |
Regent: Karl XIV Johan |
| Ärkebiskop: |
|
| Finland 1825 |
|
| Epok: |
Regent: Alexander I |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
[redigera] Händelser
- 3 februari - Den svenska fångvårdsstyrelsen inrättas.
- 25 november - Den svenska Arsenalen brinner ner, varvid Operan och Dramaten tvingas dela på operahusets scen.
- I den så kallade Skeppshandelsfrågan tvingas Sverige, på grund av ryskt motstånd, inställa försäljningen av tre örlogsfartyg till de spanska kolonierna.
- Porslinsfabriken AB Gustavsberg grundas.
- Det svenska Teknologiska institutet, sedermera Teknologiska högskolan, grundas.
- Esaias Tegnér fullbordar nationaleposet Frithiofs saga.
- Sverige och Norge antar en "mellanrikslag" som bland annat innebär tullättnader.
- Snillekommittén (bestående av ledande kulturpersonligheter) bildas för att utreda den svenska utbildningsfrågan. Den leds av kronprins Oscar (I).
- Den intensiva svenska älgjakten bromsas genom att den värmländske hovjägmästaren Herman Adolph Falk får till stånd ett tioårigt jaktförbud på älg. Detta räddar troligen den svenska älgstammen från att dö ut.
[redigera] Födda
- 17 februari - Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist.
- 4 maj - Thomas Henry Huxley, brittisk biolog.
- 28 juni - Richard August Carl Emil Erlenmeyer, tysk kemist.
- 13 oktober - Hugh Lupus Grosvenor, brittisk politiker.
- 25 oktober - Johann Strauss d.y., österrikisk tonsättare, dirigent och violinist.
- 30 november - William Bouguereau, fransk målare.
- 2 december - Peter II av Brasilien, kejsare av Brasilien.
- 17 december - Karl Theodor Keim, tysk protestantisk teolog.
- George Bruce Malleson, anglo-indisk militär och historiker
[redigera] Avlidna
- 3 februari - Henric Schartau, svensk präst, grundare av Schartauanismen.
- 5 februari - Elisabetta Canori Mora, italiensk tertiar inom trinitarieorden; saligförklarad 1994.
- 7 maj - Antonio Salieri, italiensk kompositör
- 9 maj - Karl Pontus Gahn, svensk militär.
- 15 juli - Sir David Ochterlony, angloindisk militär.
- 14 november - Jean Paul, tysk författare.
- 1 december - Alexander I av Ryssland, rysk tsar.
- Pietro Gamba, italiensk greve.
