Anrikning
Wikipedia
Anrikning, ökning av en beståndsdel i en blandning - koncentrering. Ordet ska uttalas ann-rikning, med kort a, även om man ofta hör det uttalas med långt a. Anrik är något annat.
[redigera] Exempel
Den process i vilken man ökar koncentrationen av den klyvbara isotopen U235 i det uran som utvunnits ur uranmalm. Detta måste göras då halten U235 bara är ungefär 0,7% i naturligt förekommande uran, medan den övriga delen (framför allt U238) inte klyvs i de förhållanden som råder i en kärnreaktor.
Eftersom den energi som frigörs i en kärnreaktor frigörs då neutroner kolliderar med U235-atomer och får dessa att klyvas och samtidigt avge nya neutroner, så kommer processen att avstanna om alltför många neutroner "försvinner". Till exempel genom att fångas in av icke klyvbara atomkärnor. Detta kan förhindras genom att till exempel öka andelen klyvbara kärnor (U235) till ungefär 2-3%, eller det kan åstadkommas genom att välja tungt vatten som moderator, då vätet i detta vatten har mindre sannolikhet att fånga in neutroner.
Anrikningen sker genom att förgasa uranhexafluorid, UF6, för att sedan låta denna gas passera genom ett membran. De lättare U235F6 har högre sannolikhet att passera genom membranet och den gas som passerar innehåller följaktligen en högre halt av klyvbart uran.
