Anton Niklas Sundberg
Wikipedia
Anton Niklas Sundberg, född 27 maj 1818, död 2 februari 1900, svensk teolog och politiker.
Sundberg blev 1852 professor i dogmatik och moralteologi vid Lunds universitet, samt 1857 professor i kyrkohistoria och symbolik vid samma lärosäte. 1861 blev han även domprost i Lund innan han 1864 utnämndes till biskop i Karlstad. Denna post innehade han till 1870 då han blev ärkebiskop och prokansler vid Uppsala universitet.
Som politiker var Sundberg talman i andra kammaren 1867-72 och talman i första kammaren 1878-80. Han utsågs till ledamot av Svenska Akademien 1874. Sundberg ansågs vara en mycket frispråkig person, framför allt med tanke på hans position som ärkebiskop.
Efter andrakammarvalet hösten 1887 var han påtänkt som statsminister efter Robert Themptander.
[redigera] Noterat
Vid kröningen av Oscar II 1873 var det nära att kungen inte blev krönt. Kung Oscar ville inte falla på knä inför ärkebiskopen och behagade därför att slippa falla på knä inför smorningen. Ärkebiskopen sade då, Hälsa hans majestät och säg, att om han inte vill böja knä, inte för mig, fattig, syndig människa, men inför Världarnes Konung och Herre som jag representerar, så blir det mig, ta mig fan, ingen kröning av.
Kung Oscar föll då till föga och gick ner på knä.
---
Efter den stora stadsbranden i Karlstad 2 juli 1865 stod det att läsa i den lokala tidningen:
- Landshövdingen grät och bad
- Biskopen svor och släckte
Behöver det tilläggas att Anton Niklas var denne biskop? Landshövding var C R Ekström.
---
- Svär inte så förbannat, Sven. Folk kan tro att det är jag, sa han en gång till general Sven Lagerberg, Sven i Helvete, som också var känd för att svära mycket.
- Näst efter gudlighet, är små brännvinsglas det värsta jag vet.
| Företrädare: Carl Fredrik Naumann |
Rektor för Lunds universitet 1861-1862 |
Efterträdare: Jacob Georg Agardh |
 Sveriges ärkebiskopar |
|---|
|
Företrädare | Efterträdare |
