Wikipedia:Användarhandledning för TeX

Wikipedia

Sedan januari 2003 kan TeX-kod användas för matematiska formler på Wikipedia. Den skapar antingen PNG-bilder eller enkel HTML-kod, beroende på användarinställningar och komplexiteten hos uttrycket. I framtiden, när webbläsarna blir bättre, kommer den att kunna skapa utökad HTML eller i många fall till och med MathML.

Matematiska märkord skrivs inom <math> ... </math>. Eventuella radbrytningar inom dessa <math>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är t o m klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).

Diskussioner, buggrapporter och önskemål om nya funktioner postas på sändlistan Wikitech-l eller på Wikipedia:TeX requests.

För frågor om stil när det gäller att skriva matematiska formler, se Wikipedia:Projekt matematik. Specifikt bör man undvika att använda denna finess mitt i en rad med vanlig text, eftersom formlerna inte placeras rätt och tecknens grad blir fel.

[redigera] Specialtecken

Funktion	Syntax	Hur den visas
decimalkomma (rätt)	3,\!14159	$3,\!14159$
decimalkomma (fel)	3,14159	$3,14159\,\!$
standardfunktioner (rätt)	\sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z	$\sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z$
standardfunktioner (fel)	sin x + ln y + sgn z	$sin x + ln y + sgn z\,$
Derivata	\nabla \partial x dx	$\nabla \; \partial x \; dx$
Mängder	\forall x\in \not\in\varnothing\subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C	$\forall x \in \; \not\in \varnothing \subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C$
Logik	p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r	$p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r$
Rötter	\sqrt{2}\approx 1,\!4	$\sqrt{2}\approx 1,\!4$
Rötter	\sqrt[n]{x}	$\sqrt[n]{x}$
Relationer	\sim \simeq \cong \le \ge \equiv \approx \ne	$\sim \ \simeq \ \cong \ \le \ \ge \ \equiv \ \approx \ \ne$
Geometri	\angle \perp \\|	$\angle \perp \\|$
Pilar	\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow \Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow \Uparrow \Downarrow \Updownarrow	$\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow$ $\Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow$ $\Uparrow \Downarrow \Updownarrow$
Pilar	\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow \longleftarrow \longrightarrow \mapsto \longmapsto \nearrow \searrow \swarrow \nwarrow \uparrow \downarrow \updownarrow	$\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow$ $\longleftarrow \longrightarrow \mapsto \longmapsto$ $\nearrow \searrow \swarrow \nwarrow$ $\uparrow \downarrow \updownarrow$
Annat	\oplus \otimes \pm \mp \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet	$\oplus \otimes \pm \mp \ \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet\$

[redigera] Exponenter, index

Funktion	Syntax	Hur den visas
Exponent	a^2	$a 2$
Index	a_2	$a 2$
Gruppering	a^{2+2}	$a 2 + 2$
Gruppering	a_{i,j}	$a i, j$
Kombinationer av "sub" och "super"	x_2^3	$x_2^3$
Derivata (bra)	x'	$x'$
Derivata (acceptabelt)	x^\prime	$x^\prime$
Derivata (fel)	x\prime	$x\prime$
Under och överlinjer	\hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l}	$\hat a \ \bar b \ \vec c \ \widehat {d e f} \ \overline {g h i} \ \underline {j k l}$
Summa	\sum_{k=1}^N k^2	$\sum_{k=1}^N k^2$
Produkt	\prod_{i=1}^N x_i	$\prod_{i=1}^N x_i$
Gränsvärde	\lim_{n \to \infty}x_n	$\lim_{n \to \infty}x_n$
Integral	\int_{-N}^{N} e^x\, dx	$\int_{-N}^{N} e^x\, dx$
Linjeintegral	\oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy	$\oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy$

[redigera] Bråk, matriser, uttryck på flera rader

Funktion	Syntax	Hur den visas
Bråk	\frac{2}{4} eller {2 \over 4}	$\frac{2}{4}$
Binomialkoefficienter	{n \choose k}	${n \choose k}$
Matriser	\begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix}	$\begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix}$
	\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots & \ddots & \vdots \\ 0 & \cdots & 0\end{bmatrix}	$\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots & \cdots & \vdots \\ 0 & \cdots & 0\end{bmatrix}$
	\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix}	$\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix}$
	\begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix}	$\begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix}$
	\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix}	$\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix}$
	\begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix}	$\begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix}$
Fritext^[1]	f(n)=\left\{\begin{matrix} n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right.	$f(n)=\left\{\begin{matrix} n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right.$
Ekvationer på flera rader	\begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ & =& n^2 + 2n + 1\end{matrix}	$\begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ & =& n^2 + 2n + 1\end{matrix}$

^[1]Notera att åäö och andra "specialtecken" för närvarande inte fungerar i math-omgivning.

[redigera] Teckensnitt

Funktion	Syntax	Hur den visas
Grekiska bokstäver	\alpha \beta \gamma \Gamma \phi \Phi \Psi\ \tau \Omega	$\alpha\ \beta\ \gamma\ \Gamma\ \phi\ \Phi\ \Psi\ \tau\ \Omega$
Dubbelskrift	x\in\mathbb{R}\sub\mathbb{C}	$x\in\mathbb{R}\subset\mathbb{C}$
Dubbelskrift	\mathbb{ABC}	$\mathbb{ABC}$
Fet stil	\mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0	$\mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0$	Fet stil (grekiska)	\boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma}	$\boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma}$
Frakturstil	\mathfrak{a} \mathfrak{B}	$\mathfrak{a} \mathfrak{B}$
Skrivstil	\mathcal{ABC}	$\mathcal{ABC}$	Hebreiska	\aleph \beth \gimel \daleth	$\aleph\ \beth\ \gimel\ \daleth$

[redigera] Parentessättning i långa uttryck

Funktion	Syntax	Hur den visas
Mindre bra	( \frac{1}{2} )	$( \frac{1}{2} )$
Bättre	\left( \frac{1}{2} \right)	$\left ( \frac{1}{2} \right )$

Du kan använda olika separatorer vid \left och \right:

Funktion	Syntax	Hur den visas
Parenteser	\left( A \right)	$\left( A \right)$
Hakparenteser	\left[ A \right]	$\left[ A \right]$
Klammrar	\left\{ A \right\}	$\left\{ A \right\}$
Vinkelparenteser	\left\langle A \right\rangle	$\left\langle A \right\rangle$
Streck	A \right\|	$\left\| A \right\|$
Använd \left. och \right. om du inte vill att separatorn ska synas (observera punkterna):	\left. {A \over B} \right\} \to X	$\left. {A \over B} \right\} \to X$

[redigera] Teckenmellanrum

Observera att TeX hanterar de flesta fallen automatiskt, men ibland kan man vilja kunna styra i detalj:

Funktion	Syntax	Hur den visas
double quad space	a \qquad b	$a \qquad b$
quad space	a \quad b	$a \quad b$
large space	a\ b	$a\ b$
medium space	a\;b	$a\;b$
small space	a\,b	$a\,b$
no space	ab	$ab\,$
negative space	a\!b	$a\!b$

[redigera] Se även

Wikipedia:Hur man redigerar en sida
Föreslaget GNU LilyPond-stöd

[redigera] Externa länkar

Ett PDF-dokument som förklarar grunderna i TeX - se sida 39 och framåt för en bra introduktion till att skriva matematiska formler i TeX: http://www.ctan.org/tex-archive/info/gentle/gentle.pdf

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../a/n/v/Wikipedia%7EAnv%C3%A4ndarhandledning_f%C3%B6r_TeX_4207.html

Kategorier: Wikipedia:Redigering | TeX