Arabiska halvön
Wikipedia
Arabiska halvön är en halvö i sydvästra Asien med en yta på cirka 3 miljoner km² (vilket gör den till världens största) och med omkring 45 miljoner invånare (1998). Den begränsas av Röda havet i väster, Adenviken och Arabiska havet i söder och sydöst samt Omanviken och Persiska viken i öster.
Arabiska halvön är ett torrt platåområde med stora öknar, till exempel Nafud i norr och Rub al Khali i söder. I söder och väster samt längst i öster finns höga kustberg, högst når Hadur Shuayb i västra Jemen, 3 760 meter över havet. Politiskt är Arabiska halvön uppdelat på staterna Saudiarabien, Jemen, Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Bahrain och Kuwait.
[redigera] Historia
Från historiens begynnelse var den arabiska halvön befolkad av semiter. På grund av ökenklimatet bestod befolkningen av nomader som ständigt sökte sig till de fruktbara områdena i Mesopotamien och Levanten (araméer, hebréer, kananéer, akkader, amoriter, assyrier, babylonier, kaldéer). Den största av dessa förflyttningar var dock utbredningen av Islam påbörjad av profeten Muhammed på 600-talet. Inom några årtionden erövrade muslimerna ett rike mellan Spanien och Indien.
