Bälinge församling, Uppland
Wikipedia
| Bälinge församling, Uppland | |
|---|---|
| Län | Uppsala län |
| Kommun | Uppsala kommun |
| Stift | Uppsala stift |
| Kontrakt | Upplands västra kontrakt |
| Folkmängd (2006) | 4746 |
| Församlingskod | 038021 |
| Pastoratskod | 010901 |
| Källa: SCB | |
Bälinge församling ligger i Bälinge pastorat i Upplands västra kontrakt av Uppsala stift. Församlingen är vidare en del av Bälinge härad i Uppsala kommun i Uppsala län i Uppland.
Församlingen är i sydost en del av den stora Uppsalaslätten. I nordväst finns skogsområden och mossmarker upp till trakten av Tämnaren.
I församlingen har hittats cirka 1 700 fornlämningar. Av dessa ligger cirka 1200 på de drygt 40 järnåldersgravfält som hittats. Några gravfält från äldre järnåldern är mycket stora.
Det finns spridda gravar samt ett stort antal boplatser med skärvstenhögar samt hyddbottnar och husgrundsterrasser från bronsåldern. Det finns 37 runstenar. Av dessa har 20 bevarats.
Bälinge socken är belagd tidigast 1253. Invånarantalet uppgick 1990 till 4 640 personer. Viss nybyggation har skett på senare år, vilket sannolikt medfört en viss befolkningsökning. I Bälinge socken finns två tätorter: Bälinge (2.050 invånare 2000) och Lövstalöt (880 invånare 2000), vilka båda har karaktären av villaförorter. Sammantaget bor drygt hälften av invånarna i Bälinge socken i tätorterna Bälinge och Lövstalöt.
Bälinge kyrka är en av Upplands största och rikast utsmyckade kyrkor. Sedan 1200-talets slut var Bälinge socken prebende för ärkediakonen vid Uppsala domkyrka, och 1575-1922 för ärkebiskopen. Kyrkan har dessutom gynnats av donationer från stora gårdar, främst Kiplingeberg.
[redigera] Ortnamnet
År 1281 skrevs namnet Bæling. Detta var förr namn på häradstingsplatsen. Här ingår en avledning av bål = "eldplats", följt av -ing.
