Bertil Andersson
Wikipedia
Professor Bertil Andersson, f. 1948 i Finspång. Biolog och akademisk ledare, sedan 2004 Chief Executive of the European Science Foundation.
Andersson genomförde sin universitetsutbildning vid Umeå universitet och avlade sin grundexamen i kemi 1972. Han påbörjade sina forskarstudier vid avdelningen för biokemi, men gruppen flyttade till Lund innan Andersson hann disputera. Han lade därför fram avhandlingen Separation of spinach chloroplast lamellae fragments by phase partition: including the isolation of inside-out thylakoids vid Lunds universitet och erhöll efter disputation sin filosofie doktorsexamen 1978.
Efter avlagd doktorsexamen har Andersson fortsatt sin forskning på kloroplastmembranens struktur och funktion, vilket har lett till vidare upptäckter om fotosyntesens ljusreaktion baserat på studier av proteinkomplex i fotosystem.
Han genomförde en post-doctor-vistelse i Canberra, Australien och 1986 installerades Andersson som professor i biokemi vid Stockholms universitet. Snart därefter blev han ämnesföreträdare för biokemi, för att 1996-1999 göra tjänst som dekanus för kemiska fakulteten och prodekanus för den naturvetenskapliga fakulteten.
Som rektor för Linköpings universitet förordnades han av regeringen för perioden 1999-2004. Hans rektorsinstallation skedde under ceremoniella former den 5 juni 1999. I slutet av 2003 lämnade dock Andersson sitt förordnande, eftersom han föreslagits som ny rektor för Stockholms universitet. Han hann emellertid aldrig tillträda sitt nya uppdrag innan han fördes fram som Sveriges förskag till Chief Executive of the European Science Foundation, ett uppdrag han innehar sedan 2004. Andersson leder ESF:s arbete från Strasbourg och Bryssel men innehar fortfarande en professur vid Linköpings universitet.
Under 8 år, 1989-1997, var Andersson ledamot och senare ordförande för Nobelkommittén i kemi. Sedan år 2000 är ledamot i Nobelstiftelsen. Han är även ledamot (invald som nr 1326) i Vetenskapsakademien, klassen för kemi. Han promoverades till filosofie hedersdoktor av naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet år 2002 som tack för sitt stora engagemang i Umeå Plant Science Centre.
