Bostadsrättsförening
Wikipedia
En bostadsrättsförening, förkortat brf, är i Sverige ett bostadsföretag och kooperativ föreningsform vart syfte är att upplåta lägenheter utan begränsning i tiden och att säkerställa fastighetens framtida underhållsbehov.
Skillnaden mellan bostadsrätt och hyresrätt är att bostadsrätt är ett säkrare boende (man kan inte bli uppsagd lika lätt). Nyttjandet av lägenheten är obegränsad i tiden. Man har större inflytande över månadsavgiften. Däremot kräver bostadsrätt större kapital än hyresrätt vid anskaffningen.
I en oäkta bostadsrättsförening är mindre är 60 % av de totala intäkterna från medlemmarna, beräknat enligt en särskild formel. Distinktionen är viktig av skattetekniska skäl för såväl föreningen som de individuella medlemmarna.
Innehåll |
[redigera] Historik
Bostadsrättsföreningar uppkom när bostadsrättslagen stiftades år 1930. Före detta bestod lägenhetsinnehav i boendeföreningsformer ("ägande" av bostadsrätt) huvudsakligen av andelar i bostadsförening eller aktier bostadsaktiebolag. Nya föreningar med avseende på innehavsägande får bara vara bostadsrättsföreningar samt fr.o.m. 2003 hyresrättsföreningar.
[redigera] Organisation
En bostadsrättsförenings firma skall alltid utöver namnet på föreningen innehålla ordet "bostadsrättsförening". I övrigt behandlar bostadsrättslagen många boendefrågor utöver vad vanlig lagstiftning reglerar. Andra vanliga lagar är brandskyddslagen, plan- och byggnadslagen eller i formen boverkets byggnadsregler, jordabalken, arbetsmiljölagen, o.d. Redovisning av räkenskapsåret sker enligt årsredovisningslagen och en bostadsrättsförening är skyldig att upprätta en förvaltningsberättelse varje år. Berättelsen behöver dock inte registreras hos Bolagsverket. I vissa fall krävs även att förvaltningsberättelsen innehåller finansieringsräkning.
Föreningens fastighet kan pantsättas liksom varje lägenhet. I det senare fallet handlar det om individuella medlemmar som pantsätter sin lägenhet för att subventionera överlåtelsen e.d. Föreningen kan också gå i borgen för medlemmar med fastigheten som pant.
Fastighetens framtida underhållsbehov säkerställs med hjälp av avsättningar till reparationsfond och detta kapital brukar ofta betraktas som bundet eget kapital. Årliga avsättningsbelopp kan antingen beräknas som en viss procentsats av taxeringsvärdet, till exempel 1-3 procent beroende på fastighetens ålder, eller genom att upprätta en underhållsplan som periodiserar fastighetens flesta underhålls- och renoveringskostnader.
En bostadsrättsförening måste alltid ha en styrelse samt minst tre medlemmar. Om inte detta är fallet så måste föreningen träda i likvidation. När en bostadsrättsförening upphör och nettotillgångarna skall delas ut, fördelas de proportionellt med andelens storlek, d.v.s. lägenhetens insats / ∑alla insatser.
En lägenhetsinnehavare, "bostadsrättsägare", äger inte utan nyttjar lägenheten. Bostadsrättslagen reglerar vad som får förändras, men ofta är det större ombyggnationer och planförrändringar som behöver godkännas av föreningens styrelse. Det som lägenhetsinnehavaren ansvarar för kallas inre (underhåll), allt annat s.k. yttre (underhåll), ansvar medlemmarna gemensamt för. Ansvarsområdet på vissa underhållsobjekt, till exempel fönster och dörrar, uppdelas så att den delen som bör ha enhetlighet (att inte vara en störande bild) är yttre, medan det övriga ofta är inre.
Styrelsen får inte heller företa större ombyggnationer eller förändringar utan godkännande från föreningsstämma. Lägenhetsinnehavarens inflytande utövas på föreningsstämma och beslut med majoritet bifalles. För vissa frågor krävs kvalificerad majoritet (3/4 eller 2/3). Före ett visst datum efter kalenderårets utgång ska styrelsen se till att ordinarie föreningsstämma äger rum. Om inte så kan en lägenhetsinnehavare begära att länsstyrelsen skall kalla till ordinarie föreningsstämma.
En bostadsrättsförening skall ha en ekonomisk plan som visar ungefärliga boendekostnader för föreningen och de individuella lägenheterna. Riktlinjer för ekonomisk planen utformas av Boverket.
[redigera] Nordiska motsvarigheter
I Norge finns motsvarande borettslag eller bostadsaksjeselskap, i Finland en form av asunto-osakeyhtiö (bostadsaktiebolag) respektive asumisoikeusyhdistys (bostadsrättsförening).
