Brynolf Algotsson
Wikipedia
Brynolf Algotsson, biskop i Skara år 1278-1317, född senast 1248, död 6 eller 7 februari 1317, var son till lagman Algot Brynolfsson och en i övrigt okänd Margareta Petersdotter, som av Claes Annerstedt på mycket svaga grunder antogs ha varit dotter till Algots företrädare som lagman Peter Näf (lejon).
Brynolf studerade vid universitetet i Paris, där han enligt en långt senare tradition vistades i 18 år. Efter återkomsten till Skara blev han dekan och kanik vid domkapitlet och därefter år 1278 vald till stiftets biskop.
Brynolf var byggherre till borgen Lekkia år 1298 (nuvarande Läckö slott) på Kållandsö, initierade skrivandet av korstadga kallad Notulae Brynolphi, var president på prästmötet i Skara år 1280 där de äldsta statuterna från svenska kyrkoprovinsen härstammar.
Brynolf fick 1277 flera gårdar av sin släkting (consanguineus) hertig Bengt och ägde också jord i Vedens, Kinne, Kåkinds, Kållands och Ås härader.
Efter sin död blev Brynolf föremål för en lokal helgonkult och man påbörjade processen för att få honom helgonförklarad. Han blev saligförklarad (beatificerad) 1492 men så långt som till kanonisering hann processen aldrig innan Sverige nåddes av reformationen.
[redigera] Källa
- Äldre svenska frälsesläkter, vol I:1 s 2.
[redigera] Se även
- Algotssönernas ätt
| Företrädare: Ödgrim, 1130 - omkring 1150, Bengt (I) den gode, omkring 1150- omkring 1190, Järpulf, omkring 1190 - omkring 1200, Jon Hyrne, 1201-1205, Bernhard, 1206-1216, Bengt (II) den yngre, omnämnd från 1219-1228, Stenar, troligen 1228-1238, Lars (I), 1240/41-1257, Valdemar, 1258-1262, Ragvald, 1262-1263, Ulf, 1263-1267, Erik (I), 1267-1278 |
Biskop i Skara stift 1278-1317 |
Efterträdare: Bengt (III) Johansson, 1317-1321, Erik (II), 1321-1322, Peder Larsson, 1322-1336, Gunnar Tynnesson, 1337-1340, Sigge Jonsson, 1340-1352, Sigfrid Rotgeri, 1352-1352, Lars (II), 1354-1356, Nils, 1356 - 1386, Rudolf av Mecklenburg, 1387 - 1391, Torsten, 1391 - 1404, Brynolf (II) Karlsson, 1424 - 1435, Sven Grotte, 1436 - 1449, Bengt Gustafsson, (tre rosor), 1449 - 1452 och 1457 - 1460, Peder Laurensson, tillförordnad biskop 1452 - 1457 (officialis sedis episcopalis), och slutligen Björn Månsson (Bero de Ludosia), 1461/62 - 1465, tillträdde ej |
