Carl Nordenfalk
Wikipedia
Carl Olof Kristian Johan Nordenfalk, född 15 februari 1833 på Edsbruk, Kalmar län, död 12 juni 1909 i Blekhem, Västerviks kommun var en politiker och ämbetsman.
Nordenfalk tog hovrättsexamen 1856, blev notarie vid Svea hovrätt samma år och vice häradshövding 1859. Han var expeditionschef på Sjöförsvarsdepartementet 1870-82, och blev 1873 utnämnd till assessor vid hovrätten.
Han blev landshövding i Hallands län 1883, en post han höll till 1902. Ett av hans största intressen var kommunikationsfrågor, där han var mycket aktiv. Nordenfalk var också ordförande i länets hushållningssällskap (1884) och hedersledamot vid Örlogsmannasällskapet i Karlskrona (1876).
Han satt i ståndsriksdagarna 1862-1863 och 1865-1866. Han till tillhörde då riddarhusets moderat-liberala fraktion och var för införandet av tvåkammarssytem. Han satt åter i riksdagen 1898-1906, då han i första kammaren respressenterade Hallands län. Han var en frihandelsförespråkare med ganska konservativ läggning. Han ingick i det särskilda utskott 1899 och 1903[1].
| Företrädare: Fredrik Wilhelm Leijonancker |
Landshövding i Hallands län 1883-1902 |
Efterträdare: Axel Asker |
